Mera foton på begäran!

Det händer så mycket och tiden går så fort, men det händer inte så mycket och tiden går ganska långsamt. Det är märkligt det där.

Min lilla Emil är lite drygt en månad gammal och det känns som om den månaden är den längsta och den kortaste i mitt liv. Jag får en hel massa märkliga känslor på en hel massa märkliga platser. Fick nästan en värk när vi åkte in i garaget idag och kom att tänka på hur det var för sex veckor sedan. Det är så overkligt allting och jag försöker fortfarande förstå att det är sant - att han finns och att han är min. Mitt mirakel!

Vi har ju varit några vändor på BVC och nu verkar det som om han går upp i vikt stabilt och bra. Alla som ser honom nu kommenterar hans goa tjocka kinder och jag tar det som ett bra tecken på att han är en välmående bebis...



På enmnånaderskontrollen hade han växt en hel massa och är nu 55 cm lång. I fredags var vi och vägde igen och då har han blivit en tjockis på 4380g.





Tre stycken Blixt i en och samma soffa



Mys med bästaste farbror Jonny



Skypear med farmor och Christian



Många dumma miner blir det, men fina kläder hade han i alla fall på sig :D



En av de få bilderna av den lilla familjen




På väg på första finprommenad runt kvarteret. 



Vi gjorde ett kort besök hos grannarna Ingrid och Stig. Vi ville fortsätta med trenden att de var några bland de första som: fick veta att jag var gravid och att han var påväg. Mormor och morfar var bjudna på middag hos dem och telefonen låg redo mitt på bordet hela tiden ifall det skulle ha kommit en lite bebis...





Tille en början hade vi skötbordet i köket...det var ett äventyr varje gång, men vi lyckades bara träffa golv och väggar med den imponerande strålen... ;)



Det blev lite mer praktiskt när vi väl kunde börja använda skötbordet över badkaret istället, även om det går alldeles utmärkt med att kissa ner allt där inne med ;)
Trots förstorade njurbäcken är det inget fel på strålen...det är skönt i alla fall...



Köket verkar dock vara ett populärt ställe att byta på. Godingen har legat på bordet både hos mormor och gammelmormo




På väg till BVC för vägning av charmtrollet



Sara fyllde 21 och vi var på middag i Masthugget för att fira. Emil var på sitt allra bästa humör ;)



Han har allt en hel massa fina miner för sig. De flesta bilder är på Skrotis när han ser dum ut. Det kommer han kanske inte uppskatta när han blir stor...





Vi jobbar hårt på att rapa den lilla killen. Emil verkade trivas bra hos mormor. Precis som vi har anat sedan första ultraljudet trivs han inte med att bli fotograferad. Han låg alldeles snällt och sov ända tills jag kom med kameran. Då började han gnälla för fullt. Detta är en mycket vanlig företeelse vad gäller unge herr Blixt


'



Jonny och Carolin var på besök och vi åt sushi! Sååå gott. Men det var nog bara jag som tyckte. Emil var kanske inte helnöjd. Men på Jonnys axel trivdes han alldeles utmärkt. MYS!!


Han fick sig en liten mysstund hos Carolin med. Det ser ut som att de pratar med varandra. Dessutom har han en underbar frisyr!! Håret står åt alla håll.



Mys i korgen med den blå kossan som kikar och vakar så att inget händer när han sover.





Jag är fortfarande mycket tacksam för der koffein-fria kaffet som finns till vår Nespresso-maskin. Blir fortfarande helt sjuk av vanligt kaffe. Underligt det där och jag hoppas att det går över snart!



Mostermys





Å så blev det dags för det årliga adventsfikat hos mormor. Det var jättemysigt och vår lilla pepparkaksgubbe gjorde succé!! Han uppskattade dock inte mängden socker och saffran som jag tryckte i mig på eftermiddagen...men det lär nog ändra sig med tiden tror jag. :D

Nu sitter jag med min mysiga prins i en sjal på magen. Han har haft en jobbig dag idag och jag hoppas att hans mage blir lite bättre snart så att han slipper skrika så. Det verkar inte vara lätt att vara bebis alla dagar i veckan inte. Vi har haft en vecka med många vakna nätter och det verkar slita på oss alla tre. Jag håller tummarna för att han fortsätter att sova lika gott som han gjorde i natt.

Nu är det middag som står på agendan.

Nästa vecka är det Drottning Silvias barnsjukhus och kontroll av urinblåsan som gäller. Det verkar som om det inte är så jobbigt för så små barn att genomgå undersökningarna, men det gör ont i mitt hjärta av att bara tänka på det. Men det är tur att de ha koll. Alla har varit jättebra mot oss och jag känner mig trygg - så trygg man nu kan känna sig på ett sjukhus när de sticker hål på ens barn...

Hoppas att jag kan uppdatera lite oftare, men det kommer liksom alltin någontin emellan - blöjor eller amning eller tröst...eller julkalendern ;) Den gillar jag!!

Katt åt linjal - blev mätt
Katt åt stol - satt i halsen

:D

Kramar från mig

RSS 2.0