Han sover...
...så då passar jag på att blogga lite. Kanske är det för att slippa städa också, men det låter bättre att Emil sover.
Funderar på om jag ska byta bloggprogram så att jag kan lägga upp lite filmer. Det finns en hel del roliga på när Emil vänder på sig och nu senast filmade jag honom när han badade - det var ett blött äventyr och Emil verkade gilla det. Det är stor skillad mot hur det var första gången vi doppade honom. Dock hade jag kopiösa mängder badolja i vattnet så han blev jättehal och glänsande. Intressant det där. Jag tyckte inte jag hade hällt i så mycke, men när han kom i vattnet så var det uppenbart för mycket.
Nog pratat om olja och bad. Här kommer lite bilder från de senaste dagarna.
Fina och inspirerande Sara fyllde 30 och jag tog mod till mig och gjorde ett kort till henne. Det är lite av ett självmord, men det är roligt att pyssla och det är inte så ofta som jag känner mig motiverad, inspirerad och tar mig tid nu för tiden. Stort grattis Sara! Hoppas att din dag blev bra! Tusen tack för all inspiration!! Kram
Emil har börjat med en ny variant. Om han lutar sig frammåt så blir livet mycket roligare - i alla fall en stund. (Helena ser supersmart ut också!)
Helena och Emil är ute på promenad
Emil rullar över på mage från rygg mest hela tiden, men det är inte alltid så väldigt roligt att ligga på mage.
Men ibland duger det allt
Nu ska jag gå och amma min lilla kille som precis vaknade. Ha en go helg
Kram kram
Funderar på om jag ska byta bloggprogram så att jag kan lägga upp lite filmer. Det finns en hel del roliga på när Emil vänder på sig och nu senast filmade jag honom när han badade - det var ett blött äventyr och Emil verkade gilla det. Det är stor skillad mot hur det var första gången vi doppade honom. Dock hade jag kopiösa mängder badolja i vattnet så han blev jättehal och glänsande. Intressant det där. Jag tyckte inte jag hade hällt i så mycke, men när han kom i vattnet så var det uppenbart för mycket.
Nog pratat om olja och bad. Här kommer lite bilder från de senaste dagarna.
Fina och inspirerande Sara fyllde 30 och jag tog mod till mig och gjorde ett kort till henne. Det är lite av ett självmord, men det är roligt att pyssla och det är inte så ofta som jag känner mig motiverad, inspirerad och tar mig tid nu för tiden. Stort grattis Sara! Hoppas att din dag blev bra! Tusen tack för all inspiration!! Kram
Emil har börjat med en ny variant. Om han lutar sig frammåt så blir livet mycket roligare - i alla fall en stund. (Helena ser supersmart ut också!)
Helena och Emil är ute på promenad
Emil rullar över på mage från rygg mest hela tiden, men det är inte alltid så väldigt roligt att ligga på mage.
Men ibland duger det allt
Nu ska jag gå och amma min lilla kille som precis vaknade. Ha en go helg
Kram kram
Livet (sen i julas) i bilder
Såhär ser vi ut, Emil och jag, när vi försöker uppdatera bloggen...
Det är tydligen trevligt att köra in huvudet i sidan på stolen...kanske underlättar det att hålla kvar nappen...
Det finaste man har ska man sätta på bordet...det lever vi efter!! Ett tag var det inte populärt att att vara på golvet, så då hade vi allt på bodet eller bänken i köket...men när han började röra sig mer så fick han snällt litgga på golvet i alla fall.
Emil sover gott hos mormor när vi är på lutfiskmiddag hos gammelmormor och gammelmorfar
Fina Helena
En trött Emil vilar hos mormor. Myspys
Frukost i Masthugget. Emil observerar noga hur man gör.
Det är klass och stil på vår lille Emil
Det är uppenbarligen lurigt att hålla nappen rätt i munnen. Det underlättar om man får lite hjälp. Frågan är om det är så bekvämt att sitta sådär...men Emil verkar trivas.
Bästa sättet att hålla kvar nappen i munnen är när morfar hjälper till...
Då ser man såhär smart ut... :D
Emilmys
Tillslut är det inte roligt när jag bara tar massa bilder och inte busar med honom...då ser man såhär road ut!
Morgonmys med moster Sara på dopdagen. Det är ett bra sätt att vakna på - med en bebis bredvid sig.
Såhär stilig är man när det är dags för blöjbyte i finkläderna inför dopet.
Som sagt - ju högre upp Emil är ju bättre sover han. Kanske vet han att jag inte lämnar honom om han ligger där uppe. Men nu för tiden rör han sig så mycket att det inte är mökligt längre. Tur är att han har börjat trivas bättre på golvet nu!!
Här gör vår lille kille härliga vändningsförsök. Första gången han vände sig från mage till rygg var den 21 januari (12 veckor) och från rygg till mage vände han sig den 15 februari (15,5 veckor). Man blir tydligen stark av att ha ont - det är uppenbart det.
En slagen hjälte sover gott hos pappa. Det är slitigt att ligga på baby-gymmet
Jag har läst att bebisar inte behöver pigga och spirituella föräldrar...och det är ju en himla tur det!
Här myser vi mitt i julstöket eller vad man kallar det när allt julpynt har åkt ner i sina kartonger igen men inte kommit längre än till en hög i vardagsrummet.
Nappmuta för att få lite matro...fungerar sådär bra
Mys med farbror Jonny och Carolin
Bebisar behöver inte pigga blommor heller. Det är också himla tur det!
Ett favvoställe är gammelmormor och gammelmorfars köksbord. Här har Emil sovit många eftermiddagslurar.
Missagsmys hos Jonny och Carolin!
Emil tycker att det är jätteskoj...
Det blir mys med farbror i soffan - då är man mer nöjd med livet!!
Här introducerar moster Helena bilspel på X-boxet. Det är sådär intressant uppenbarligen, men med lite träning så!
En tapper kille som är trött efter gammakameraundersökningen...
...såhär såg pappas tröja ut efter att nålen drogs ur armen...det sprutade långa vägar så blodtrycket var det inte något fel på i alla fall...det var tur att man kunde muta honom med sockervatten på nappen så att han blev lite lugnare. Det var inte kul att titta på när sjuksköterskorna försökte få in en nål i armen för att spruta in det radioaktiva ämnet i honom...uch å fy...nu tänker vi inte med på det...
...för det syns ju inte att han är radioaktiv...
...inte heller syns det så bra att han var alldeles blå och hade flera märken av stick i armen...
En go och gla kille är han i alla fall på skötbordet...det är nog favoritstället!!
...om man inte räknar Johannas famn....
....eller bredvid moster Helena i soffan...
Julen tog ett bra tag på sig att flytta ut, men i mitten av januari fick vi nog. Vi lämnade Emil med farbror Jonny och Carolin och när vi kom tillbaka upp från källaren så hade Emil invigt Jonny i bajs-på-kläderna-klubben. Än så länge är det bara Jonny och jag som är med i klubben vad jag vet...rätta mig om jag har fel.
Ytterligare ett bevis på växternas misskötsel. Våra stackars palm har ruttnat innifrån...men den får stå kvar i alla fall... :D
Skötbords-bus med Jonny
En vanlig syn på eftermiddagarna hemma hos oss (dock är just denna bilden tagen hos mormor och morfar)
Emil sover inte på rygg alls utan det är sidläge som gäller och då har den stackaren inte mycket att välja på. Såhär ser han ut för att inte rulla över på rygg (för då vaknar han) eller mage.
Emil gör många försök att rulla över från mage till rygg. Det går jättebra och jag blir lika stolt varje gång. Dock får han inte vara uppe på bordet så mycket längre. Men det är tur att han blir mer och mer nöjd på golvet.
Hemma hos oss kan vi göra många saker samtidigt...spela X-box och amma...
eller mysa...
...och...
....äta semla. Det var riktigt roligt att mata Daniel och det gick ju så bra också!! :D
Vissa dagar är allt blått...både gosedjur, filtar, kläder och sinnet.
Andra dagar är allt sprakande och färgglatt
En riktigt mysig morgon med en pigg och go Emil Blixt.
Min stora pojke med den fina presenten från Louise!!
Fiskarna är jättespännande och Emil är fängslad...i alla fall ibland.
Mycket trassel för en liter mjölk...
...men det var mysigt och lite spännande att pröva den nya bärselen men tillhörand kåpa.
När akvariet inte duger fungerar TV:n. I alla fall så länge som det inte är reklam. Det har till och med Emil fattat att det är trist.
Trött mamma och son. Inte heller detta är en så ovanlig syn hos oss. Dock är det inte så många som ser så ofta.
När det är jobbigt att äta underlättar pappa med flaska. Det fungerade bra när allt krisade. Mysigt för Emil att få mat från pappa också!
Pappa beställer tackkort och Emil ser på, men det var uppenbarligen inte så intressant.
Helena äter frukost och försöker skydda Emils hår...numera är det en hel del som är borta. Vi kallar honom ibland för Skalle-Pär...
Emil har fått en lekmatta som mamma började sy och som (efter en hel del svordommar) mormor fick slutföra. Bra belv det i alla fall och nu är det lite roligare att ligga på mage och titta på de härliga färgerna.
Som sagt, en inte helt ovanlig syn...
Moster Helena och Niklas kommer och räddar fredagsmyset genom att laga mat till oss och inte heller vilken mat som helst utan SUSHI!! Mmm va gott
Det var inte någon som sa att man kan behöva stoppa i en liten bebis fem olika grejer för att han ska må bra, men om man inte tänker så mycket på det utan ser vår lille Emil jollra och "prata" med oss istället så har vi det riktigt mysigt.
och igen...inte helt ovanligt!!
Idag (lördag) har Emil ätit lite mat för första gången. Det var inte någon vacker syn och han var kanske inte helt nöjd, men det gick ganska bra och vi ska fortsätta med lite mer palsternackspuré i morgon.
Ha en fortsatt go helg så ska jag se om jag inte kan uppdatera lite oftare här...men som vanligt lovar jag inget!!
Illvrål och magknip
Idag har det varit jobbigt att heta Emil Blixt. Magen är riktigt ur balans och det kniper och gör ont mest hela tiden. Det är så tokigt att man inte kan hjälpa honom och det gör så ont i hjärtat när den lilla sötnosen bara skriker och skriker. Idag ville han inte alls vara med. När vi skulle amma i morse var han helt utom sig och efter lite drygt en timme gick jag ner till min mormor och morfar för att få lite hjälp med att bära runt på honom. Han ville inte alls äta och tillslut somnade han på gammelmorfars säng. När han vaknade vi ett-tiden var han fortfarande inte sugen på att äta, men vi lurade honom med lite sockervatten och tillslut åt han som aldrig förr. Det var skönt.
Nu på eftermiddagen har han varit lite orolig, men han har lekt lite med mobilen i vagnen och legat nöjd på favoritplatsen - babygumet - (bortsett från mot mitt eller Daniels bröstkorg) en lång stund innan han somnade på mage i vagnen igen.
Det är lite oroligt att ha honom på mage, men han sover inte så bra på rygg eller på sidan, så vad ska man göra??
Vi får hoppas att magen rättar till sig snart och blir lite bättre. Det är inte roligt att skrika i flera timmar varje dag.
Idag fick vi inbjudan till föräldrargrupp via BVC. Det ska bli skönt att träffa lite andra småbarnsföräldrar och dela erfarenheter med dem. Jag känner ju ingen annan i närheten som jag kan prata med tyvärr. Snart kanske vi skall börja på baby-sim också. Det ska bli trevligt.
I morgon är det lutfiskmiddag på gång. Det ska bli mysigt och spänande att se vad Emil tycker om denna måltid.
Sen är det dop som ska planeras. Det är tur att jag har min mamma, mormor och syster vid min sida! Tack för det!
Hoppas att alla har det bra och att ni inte halkar när ni är ute och går.
Den fina julklappen Emil fick från gammel-gammelmoster Brita är hur populär som hellst!! Speldosan som startar när man slår på den lilla bollen är jätterolig och det är spännande med ljud och saker som rör sig.
Här kan Emil ligga i flera timmar numera och bara ha det bra! Jättehärligt att titta på när han leker, men man blir lite stel när man ligger på golvet bredvid honom och kikar. Men det är det värt!
Vissa kan till och med somna... :D
Nu ska Emil och jag lyssna vidare på Vargsången (Lovis vaggvisa) och Fattig bonddräng och försöka komma på vad vi ska ha till middag idag.
Många kramar och kärlek från oss!!
Nu på eftermiddagen har han varit lite orolig, men han har lekt lite med mobilen i vagnen och legat nöjd på favoritplatsen - babygumet - (bortsett från mot mitt eller Daniels bröstkorg) en lång stund innan han somnade på mage i vagnen igen.
Det är lite oroligt att ha honom på mage, men han sover inte så bra på rygg eller på sidan, så vad ska man göra??
Vi får hoppas att magen rättar till sig snart och blir lite bättre. Det är inte roligt att skrika i flera timmar varje dag.
Idag fick vi inbjudan till föräldrargrupp via BVC. Det ska bli skönt att träffa lite andra småbarnsföräldrar och dela erfarenheter med dem. Jag känner ju ingen annan i närheten som jag kan prata med tyvärr. Snart kanske vi skall börja på baby-sim också. Det ska bli trevligt.
I morgon är det lutfiskmiddag på gång. Det ska bli mysigt och spänande att se vad Emil tycker om denna måltid.
Sen är det dop som ska planeras. Det är tur att jag har min mamma, mormor och syster vid min sida! Tack för det!
Hoppas att alla har det bra och att ni inte halkar när ni är ute och går.
Den fina julklappen Emil fick från gammel-gammelmoster Brita är hur populär som hellst!! Speldosan som startar när man slår på den lilla bollen är jätterolig och det är spännande med ljud och saker som rör sig.
Här kan Emil ligga i flera timmar numera och bara ha det bra! Jättehärligt att titta på när han leker, men man blir lite stel när man ligger på golvet bredvid honom och kikar. Men det är det värt!
Vissa kan till och med somna... :D
Nu ska Emil och jag lyssna vidare på Vargsången (Lovis vaggvisa) och Fattig bonddräng och försöka komma på vad vi ska ha till middag idag.
Många kramar och kärlek från oss!!
Julbad och nyårsfin
Det har varit helt underbart att fira jul och nyår i år. Tack för det Emil!!
Vi är ganska nöjda såhär långt i alla fall. Annars brukar badningen bestå av ett ihållande illvrål. Men nu har vi börjat ha lite varmare vatte och då är det ganska skönt faktiskt.
Men nu börjar det bli lite jobbigt.
Tur att jag är så envis, annars hade vår lille Emil varit en riktig lortgris... ;)
Gott är det i alla fall när man är nybadad och torr. Han är aldrig så lugn som efter badet. Det är värt skriket när man får se hans mysiga lilla ansikte med en nöjd min.
Sen kan man sova gott hos pappa...
Jag försökte handla lite kläder till mig som jag kunde ha på jul och nyår, men det var inte lika roligt som att hitta fina kläder till Emil. Här provar han sina nya skor. Han såg inte klok ut och jag hade svårt att hålla mig för skratt när han började vifta på sina klumpfötter. :D
Snyggaste minen på länge
Lite mys med mumintrollen i babygymet.
Julaftons morgon och Emil och Daniel gosar in sig ordentligt i morgonrocken!
Daniel försöker kanske förklara att jultomten kommer genom brevlådan om det inte finns någon skorsten att trilla ner genom. Emil var nog lite orolig eftersom det inte finns någon skorsten hemma hos mormor och morfar.
Mina julpojkar
Kanske inte bekvämaste stället att byta på...men det mest effektiva sättet att kissa ner mosters soffa!!
Såhär stilig är man när man skall rädda slipsen från skvätt vid blöjbytet...
Julklappsutdelningen började lagon till matdags men klapparna rullade in med full fart ändå.
Sara och Helena delade på uppdraget att dela ut klappar och läsa rim.
Den 26 åkte vi till Norrköping för att hälsa på alla godingar där. Resan gick jättebra och Emil älskar att åka bil. Han är dock väldigt noga med att påtala att det är skillnad på att åka bil och sitta i bil. Så fort vi rullade var det inga bekymmer att sova och ta det lugnt, men om vi stannade längre än en minut så fick vi veta att det var riktigt trist.
Mys med gammelfarmor - fyra generationer Blixt
Emil trivdes bra hos gammelfarmor Signild.
Sen fick vi besök av gammelmormor Berit och gammelmorfar Rolf. Det var också jättemysigt!
Lite tjurig var han till en början när vi väckt honom...
...men med en napp....
...så kom han till ro och hade det jättehärligt i gammelmormors fam.
På kvällen kom Johan, Sofi och Johans mamma npå besök. De hade med sig jättegod mat och Johans mamma höll en liten ledsen Emil så att Daniel och jag kunde äta i lugn och ro. Hon höll honom precis som morfar brukar göra så han trivdes alldeles utmärkt hos hemme. Efter maten blev det mys med Sofi och Johan. Det var också härligt!
Bilden är tyvärr lite suddig, men de såg ut att ha det himla mysigt båda två.
En finklädd Emil myser med morfar!
Bästa sättet att lindra den lilla stökiga magen - men det verkar bara fungera hos mormor och morfar.
Lilla familjen skickar nyårshälsningar till alla vi känner...
Men här blev det väl lite väl gulligt....så...
...det rättade vi till med denna fantastiska bild på tre tjock-kindade galningar.
Här försöker vi få med den fina slipsen. Emil fick smoking av Daniels kusin Jessica och gammelfarbror Lelle och hans Gerd. Den var vi ju absolut tvugna att använda på nyårsafton. Han var absolut finast på stället!! Det passade bra till den fina middagen som mormor Karin hade lagat till! Den fick Emil avnjuta några timmar senare...
...då blir man såhär dåsig och fokus vid tolvslaget är inte helt hundra. :D
Det nyra året firade vi med Eva och Christer, mamma och pappa. Det var jättetrevligt!!
Nyårsnatten sov vi i Masthugget och det var väldigt skönt att mamma och pappa kunde hjälpa oss när Emils lilla mage strulade. Vid halv sjul på morgonen fick Emil mysa med mormor och morfar medan Daniel och jag fick sova några timmar. Vi tackar, niger och bockar för det!
Vi är ganska nöjda såhär långt i alla fall. Annars brukar badningen bestå av ett ihållande illvrål. Men nu har vi börjat ha lite varmare vatte och då är det ganska skönt faktiskt.
Men nu börjar det bli lite jobbigt.
Tur att jag är så envis, annars hade vår lille Emil varit en riktig lortgris... ;)
Gott är det i alla fall när man är nybadad och torr. Han är aldrig så lugn som efter badet. Det är värt skriket när man får se hans mysiga lilla ansikte med en nöjd min.
Sen kan man sova gott hos pappa...
Jag försökte handla lite kläder till mig som jag kunde ha på jul och nyår, men det var inte lika roligt som att hitta fina kläder till Emil. Här provar han sina nya skor. Han såg inte klok ut och jag hade svårt att hålla mig för skratt när han började vifta på sina klumpfötter. :D
Snyggaste minen på länge
Lite mys med mumintrollen i babygymet.
Julaftons morgon och Emil och Daniel gosar in sig ordentligt i morgonrocken!
Daniel försöker kanske förklara att jultomten kommer genom brevlådan om det inte finns någon skorsten att trilla ner genom. Emil var nog lite orolig eftersom det inte finns någon skorsten hemma hos mormor och morfar.
Mina julpojkar
Kanske inte bekvämaste stället att byta på...men det mest effektiva sättet att kissa ner mosters soffa!!
Såhär stilig är man när man skall rädda slipsen från skvätt vid blöjbytet...
Julklappsutdelningen började lagon till matdags men klapparna rullade in med full fart ändå.
Sara och Helena delade på uppdraget att dela ut klappar och läsa rim.
Den 26 åkte vi till Norrköping för att hälsa på alla godingar där. Resan gick jättebra och Emil älskar att åka bil. Han är dock väldigt noga med att påtala att det är skillnad på att åka bil och sitta i bil. Så fort vi rullade var det inga bekymmer att sova och ta det lugnt, men om vi stannade längre än en minut så fick vi veta att det var riktigt trist.
Mys med gammelfarmor - fyra generationer Blixt
Emil trivdes bra hos gammelfarmor Signild.
Sen fick vi besök av gammelmormor Berit och gammelmorfar Rolf. Det var också jättemysigt!
Lite tjurig var han till en början när vi väckt honom...
...men med en napp....
...så kom han till ro och hade det jättehärligt i gammelmormors fam.
På kvällen kom Johan, Sofi och Johans mamma npå besök. De hade med sig jättegod mat och Johans mamma höll en liten ledsen Emil så att Daniel och jag kunde äta i lugn och ro. Hon höll honom precis som morfar brukar göra så han trivdes alldeles utmärkt hos hemme. Efter maten blev det mys med Sofi och Johan. Det var också härligt!
Bilden är tyvärr lite suddig, men de såg ut att ha det himla mysigt båda två.
En finklädd Emil myser med morfar!
Bästa sättet att lindra den lilla stökiga magen - men det verkar bara fungera hos mormor och morfar.
Lilla familjen skickar nyårshälsningar till alla vi känner...
Men här blev det väl lite väl gulligt....så...
...det rättade vi till med denna fantastiska bild på tre tjock-kindade galningar.
Här försöker vi få med den fina slipsen. Emil fick smoking av Daniels kusin Jessica och gammelfarbror Lelle och hans Gerd. Den var vi ju absolut tvugna att använda på nyårsafton. Han var absolut finast på stället!! Det passade bra till den fina middagen som mormor Karin hade lagat till! Den fick Emil avnjuta några timmar senare...
...då blir man såhär dåsig och fokus vid tolvslaget är inte helt hundra. :D
Det nyra året firade vi med Eva och Christer, mamma och pappa. Det var jättetrevligt!!
Nyårsnatten sov vi i Masthugget och det var väldigt skönt att mamma och pappa kunde hjälpa oss när Emils lilla mage strulade. Vid halv sjul på morgonen fick Emil mysa med mormor och morfar medan Daniel och jag fick sova några timmar. Vi tackar, niger och bockar för det!
Nytt år men "gamla" bilder
Tiden bara försvinner. Jag tror alltid att jag skall hinna blogga så mycket mer än jag gör. Men här kommer i alla fall lite bilder.
Fina Mia har varit på besök och gosat massor med Emil. Han trivs nästan lika bra hos henne som jag gör! Skönt att få lite pepping också när det känns tungt och jobbigt med alla undesökningar och den lilla stökiga bebismagen.
De pratar på om allt möjligt!
Tomreverkstaden är i full gång med att tillverka julklappar av högsta kvalité!
Mina mysiga killar sover i fåtöljen
Mina mysiga killar sover i soffan!
RÖR INTE MIN NAPP!!
Prinsen tar upp hela sängen!
Det är klass och still på våran lille Emil - i alla fall när han sover!
Sara, Helena och Niklas var hemma och sjöng "Lips" och åt sushi med oss en kväll. Det ser bättre ut än vad det lät vill jag meddela!
Ett hav av dopinbjudningar!
Snyggaste stilen i stan.
Kommentaren: "han har din rumpa" var mycket smickrande... ;)
Det är populärt att sova i våra fåtöljer har jag märkt. Mostermys!!
En inte fullt så lycklig Emil...
...kommer alltid till ro hos morfar!
Jag pratar i telefon med Mia och försöker uppenbarligen flyga iväg genom att använda mitt hår som propeller.
Vi har börjat "sjala". Der är lite lurigt att få till det bra men det är sååå mysigt När han blir lite mer stabil kommer det nog vara ett bra sätt att bära på vår lille myskille.
Lite julklapps-pyssel.
Den berömda BB-väskan blev äntligen uppackad när det var dags att fara till Norrköping över mellandagarna. Det är ju bra att det blev gjort såhär två månader efter att den blev packad.
21/12 och vi är påväg till BVC för första rutinläkarbesöket. Bortsett från detdär vanliga stöket med mage och njurar så verkade allt bra med godingen. Han fick beröm för att han var så stark och höll upp huvudet bra. Han hade hunnit bli 58 cm och vägde 4840 g. Alldeles lagom vad jag försod och han följer sina kurvor fint!
Vi fick lite tips om magdroppar och vi ska byta ut de oljebaserade D-dropparna mot vattenbaserade. Det hoppas vi ska hjälpa så att han slipper få så mycket kramp i magen. Än har vi inte provat, men nu efter julen skall vi göra nya försök att få ordning på torpet.
Sådär lagom nöjd med tillvaron...men så fort bilen rör sig är livet mycket lättare! Det var skönt att veta inför Norrköpingsresan.
Kvällsmys den 17 december och Emil har börjat prata och vara lite mer vaken. Han har ju för all del inte sovit så bra och varit vaken mycket på grund av magen innan, men nu var han inte alls missnöjd utan pratade på om allt och inget med pappa. Det är jätteroligt att höra honom jollra.
Morgonmys innan julstöket börjar. Det har varit mycket intressant att försöka hinna med allt man vill...
Å varför göra det lätt för sig när man kan låta bli?
En ordentlig hög med julkort blev det.
Fina Mia har varit på besök och gosat massor med Emil. Han trivs nästan lika bra hos henne som jag gör! Skönt att få lite pepping också när det känns tungt och jobbigt med alla undesökningar och den lilla stökiga bebismagen.
De pratar på om allt möjligt!
Tomreverkstaden är i full gång med att tillverka julklappar av högsta kvalité!
Mina mysiga killar sover i fåtöljen
Mina mysiga killar sover i soffan!
RÖR INTE MIN NAPP!!
Prinsen tar upp hela sängen!
Det är klass och still på våran lille Emil - i alla fall när han sover!
Sara, Helena och Niklas var hemma och sjöng "Lips" och åt sushi med oss en kväll. Det ser bättre ut än vad det lät vill jag meddela!
Ett hav av dopinbjudningar!
Snyggaste stilen i stan.
Kommentaren: "han har din rumpa" var mycket smickrande... ;)
Det är populärt att sova i våra fåtöljer har jag märkt. Mostermys!!
En inte fullt så lycklig Emil...
...kommer alltid till ro hos morfar!
Jag pratar i telefon med Mia och försöker uppenbarligen flyga iväg genom att använda mitt hår som propeller.
Vi har börjat "sjala". Der är lite lurigt att få till det bra men det är sååå mysigt När han blir lite mer stabil kommer det nog vara ett bra sätt att bära på vår lille myskille.
Lite julklapps-pyssel.
Den berömda BB-väskan blev äntligen uppackad när det var dags att fara till Norrköping över mellandagarna. Det är ju bra att det blev gjort såhär två månader efter att den blev packad.
21/12 och vi är påväg till BVC för första rutinläkarbesöket. Bortsett från detdär vanliga stöket med mage och njurar så verkade allt bra med godingen. Han fick beröm för att han var så stark och höll upp huvudet bra. Han hade hunnit bli 58 cm och vägde 4840 g. Alldeles lagom vad jag försod och han följer sina kurvor fint!
Vi fick lite tips om magdroppar och vi ska byta ut de oljebaserade D-dropparna mot vattenbaserade. Det hoppas vi ska hjälpa så att han slipper få så mycket kramp i magen. Än har vi inte provat, men nu efter julen skall vi göra nya försök att få ordning på torpet.
Sådär lagom nöjd med tillvaron...men så fort bilen rör sig är livet mycket lättare! Det var skönt att veta inför Norrköpingsresan.
Kvällsmys den 17 december och Emil har börjat prata och vara lite mer vaken. Han har ju för all del inte sovit så bra och varit vaken mycket på grund av magen innan, men nu var han inte alls missnöjd utan pratade på om allt och inget med pappa. Det är jätteroligt att höra honom jollra.
Morgonmys innan julstöket börjar. Det har varit mycket intressant att försöka hinna med allt man vill...
Å varför göra det lätt för sig när man kan låta bli?
En ordentlig hög med julkort blev det.
Mera foton på begäran!
Det händer så mycket och tiden går så fort, men det händer inte så mycket och tiden går ganska långsamt. Det är märkligt det där.
Min lilla Emil är lite drygt en månad gammal och det känns som om den månaden är den längsta och den kortaste i mitt liv. Jag får en hel massa märkliga känslor på en hel massa märkliga platser. Fick nästan en värk när vi åkte in i garaget idag och kom att tänka på hur det var för sex veckor sedan. Det är så overkligt allting och jag försöker fortfarande förstå att det är sant - att han finns och att han är min. Mitt mirakel!
Vi har ju varit några vändor på BVC och nu verkar det som om han går upp i vikt stabilt och bra. Alla som ser honom nu kommenterar hans goa tjocka kinder och jag tar det som ett bra tecken på att han är en välmående bebis...
På enmnånaderskontrollen hade han växt en hel massa och är nu 55 cm lång. I fredags var vi och vägde igen och då har han blivit en tjockis på 4380g.
Tre stycken Blixt i en och samma soffa
Mys med bästaste farbror Jonny
Skypear med farmor och Christian
Många dumma miner blir det, men fina kläder hade han i alla fall på sig :D
En av de få bilderna av den lilla familjen
På väg på första finprommenad runt kvarteret.
Vi gjorde ett kort besök hos grannarna Ingrid och Stig. Vi ville fortsätta med trenden att de var några bland de första som: fick veta att jag var gravid och att han var påväg. Mormor och morfar var bjudna på middag hos dem och telefonen låg redo mitt på bordet hela tiden ifall det skulle ha kommit en lite bebis...
Tille en början hade vi skötbordet i köket...det var ett äventyr varje gång, men vi lyckades bara träffa golv och väggar med den imponerande strålen... ;)
Det blev lite mer praktiskt när vi väl kunde börja använda skötbordet över badkaret istället, även om det går alldeles utmärkt med att kissa ner allt där inne med ;)
Trots förstorade njurbäcken är det inget fel på strålen...det är skönt i alla fall...
Köket verkar dock vara ett populärt ställe att byta på. Godingen har legat på bordet både hos mormor och gammelmormo
På väg till BVC för vägning av charmtrollet
Sara fyllde 21 och vi var på middag i Masthugget för att fira. Emil var på sitt allra bästa humör ;)
Han har allt en hel massa fina miner för sig. De flesta bilder är på Skrotis när han ser dum ut. Det kommer han kanske inte uppskatta när han blir stor...
Vi jobbar hårt på att rapa den lilla killen. Emil verkade trivas bra hos mormor. Precis som vi har anat sedan första ultraljudet trivs han inte med att bli fotograferad. Han låg alldeles snällt och sov ända tills jag kom med kameran. Då började han gnälla för fullt. Detta är en mycket vanlig företeelse vad gäller unge herr Blixt
'
Jonny och Carolin var på besök och vi åt sushi! Sååå gott. Men det var nog bara jag som tyckte. Emil var kanske inte helnöjd. Men på Jonnys axel trivdes han alldeles utmärkt. MYS!!
Han fick sig en liten mysstund hos Carolin med. Det ser ut som att de pratar med varandra. Dessutom har han en underbar frisyr!! Håret står åt alla håll.
Mys i korgen med den blå kossan som kikar och vakar så att inget händer när han sover.
Jag är fortfarande mycket tacksam för der koffein-fria kaffet som finns till vår Nespresso-maskin. Blir fortfarande helt sjuk av vanligt kaffe. Underligt det där och jag hoppas att det går över snart!
Mostermys
Å så blev det dags för det årliga adventsfikat hos mormor. Det var jättemysigt och vår lilla pepparkaksgubbe gjorde succé!! Han uppskattade dock inte mängden socker och saffran som jag tryckte i mig på eftermiddagen...men det lär nog ändra sig med tiden tror jag. :D
Nu sitter jag med min mysiga prins i en sjal på magen. Han har haft en jobbig dag idag och jag hoppas att hans mage blir lite bättre snart så att han slipper skrika så. Det verkar inte vara lätt att vara bebis alla dagar i veckan inte. Vi har haft en vecka med många vakna nätter och det verkar slita på oss alla tre. Jag håller tummarna för att han fortsätter att sova lika gott som han gjorde i natt.
Nu är det middag som står på agendan.
Nästa vecka är det Drottning Silvias barnsjukhus och kontroll av urinblåsan som gäller. Det verkar som om det inte är så jobbigt för så små barn att genomgå undersökningarna, men det gör ont i mitt hjärta av att bara tänka på det. Men det är tur att de ha koll. Alla har varit jättebra mot oss och jag känner mig trygg - så trygg man nu kan känna sig på ett sjukhus när de sticker hål på ens barn...
Hoppas att jag kan uppdatera lite oftare, men det kommer liksom alltin någontin emellan - blöjor eller amning eller tröst...eller julkalendern ;) Den gillar jag!!
Katt åt linjal - blev mätt
Katt åt stol - satt i halsen
:D
Kramar från mig
Min lilla Emil är lite drygt en månad gammal och det känns som om den månaden är den längsta och den kortaste i mitt liv. Jag får en hel massa märkliga känslor på en hel massa märkliga platser. Fick nästan en värk när vi åkte in i garaget idag och kom att tänka på hur det var för sex veckor sedan. Det är så overkligt allting och jag försöker fortfarande förstå att det är sant - att han finns och att han är min. Mitt mirakel!
Vi har ju varit några vändor på BVC och nu verkar det som om han går upp i vikt stabilt och bra. Alla som ser honom nu kommenterar hans goa tjocka kinder och jag tar det som ett bra tecken på att han är en välmående bebis...
På enmnånaderskontrollen hade han växt en hel massa och är nu 55 cm lång. I fredags var vi och vägde igen och då har han blivit en tjockis på 4380g.
Tre stycken Blixt i en och samma soffa
Mys med bästaste farbror Jonny
Skypear med farmor och Christian
Många dumma miner blir det, men fina kläder hade han i alla fall på sig :D
En av de få bilderna av den lilla familjen
På väg på första finprommenad runt kvarteret.
Vi gjorde ett kort besök hos grannarna Ingrid och Stig. Vi ville fortsätta med trenden att de var några bland de första som: fick veta att jag var gravid och att han var påväg. Mormor och morfar var bjudna på middag hos dem och telefonen låg redo mitt på bordet hela tiden ifall det skulle ha kommit en lite bebis...
Tille en början hade vi skötbordet i köket...det var ett äventyr varje gång, men vi lyckades bara träffa golv och väggar med den imponerande strålen... ;)
Det blev lite mer praktiskt när vi väl kunde börja använda skötbordet över badkaret istället, även om det går alldeles utmärkt med att kissa ner allt där inne med ;)
Trots förstorade njurbäcken är det inget fel på strålen...det är skönt i alla fall...
Köket verkar dock vara ett populärt ställe att byta på. Godingen har legat på bordet både hos mormor och gammelmormo
På väg till BVC för vägning av charmtrollet
Sara fyllde 21 och vi var på middag i Masthugget för att fira. Emil var på sitt allra bästa humör ;)
Han har allt en hel massa fina miner för sig. De flesta bilder är på Skrotis när han ser dum ut. Det kommer han kanske inte uppskatta när han blir stor...
Vi jobbar hårt på att rapa den lilla killen. Emil verkade trivas bra hos mormor. Precis som vi har anat sedan första ultraljudet trivs han inte med att bli fotograferad. Han låg alldeles snällt och sov ända tills jag kom med kameran. Då började han gnälla för fullt. Detta är en mycket vanlig företeelse vad gäller unge herr Blixt
'
Jonny och Carolin var på besök och vi åt sushi! Sååå gott. Men det var nog bara jag som tyckte. Emil var kanske inte helnöjd. Men på Jonnys axel trivdes han alldeles utmärkt. MYS!!
Han fick sig en liten mysstund hos Carolin med. Det ser ut som att de pratar med varandra. Dessutom har han en underbar frisyr!! Håret står åt alla håll.
Mys i korgen med den blå kossan som kikar och vakar så att inget händer när han sover.
Jag är fortfarande mycket tacksam för der koffein-fria kaffet som finns till vår Nespresso-maskin. Blir fortfarande helt sjuk av vanligt kaffe. Underligt det där och jag hoppas att det går över snart!
Mostermys
Å så blev det dags för det årliga adventsfikat hos mormor. Det var jättemysigt och vår lilla pepparkaksgubbe gjorde succé!! Han uppskattade dock inte mängden socker och saffran som jag tryckte i mig på eftermiddagen...men det lär nog ändra sig med tiden tror jag. :D
Nu sitter jag med min mysiga prins i en sjal på magen. Han har haft en jobbig dag idag och jag hoppas att hans mage blir lite bättre snart så att han slipper skrika så. Det verkar inte vara lätt att vara bebis alla dagar i veckan inte. Vi har haft en vecka med många vakna nätter och det verkar slita på oss alla tre. Jag håller tummarna för att han fortsätter att sova lika gott som han gjorde i natt.
Nu är det middag som står på agendan.
Nästa vecka är det Drottning Silvias barnsjukhus och kontroll av urinblåsan som gäller. Det verkar som om det inte är så jobbigt för så små barn att genomgå undersökningarna, men det gör ont i mitt hjärta av att bara tänka på det. Men det är tur att de ha koll. Alla har varit jättebra mot oss och jag känner mig trygg - så trygg man nu kan känna sig på ett sjukhus när de sticker hål på ens barn...
Hoppas att jag kan uppdatera lite oftare, men det kommer liksom alltin någontin emellan - blöjor eller amning eller tröst...eller julkalendern ;) Den gillar jag!!
Katt åt linjal - blev mätt
Katt åt stol - satt i halsen
:D
Kramar från mig
Dags att uppdatera...
Jag måste ju rätta till mitt förra inlägg. Det blev inte riktigt som jag tänkt mig. Min lilla sparkande Skrotunge bestämde sig för att det var för bekvänt i magen (v 38+2) - så nu var det dags att sätta fatrt på saker och ting. Så istället för att umgås med Monica, sjunga med Helena och Niklas och elda på Orust med mamma och pappa passade jag på att föda barn.
Det var en märklig dag dendär torsdagen. Jag kände mig helt slut och full av energi samtidigt och dagen var planerad in i minsta detalj. Först var det fika med Mia på förmiddagen. Jag hade ingen aptit alls, men det var, precis som alltid, jättemysigt och trevligt att umgås med henne. Sedan passade jag på att traska upp för Helenas tre mördartrappor - något jag inte gjort sedan jag började växa i färdriktningen ;) så både Helena och jag var förvånade. Efter en bra eftermiddag med mina goa systrar började jag gå från Domkyrkan till Centralstationen (mina fötter var inte helt nöjda med detta upptåg). När jag väl var framme passade jag på att äta lite (första gången jag ite uppskattat en fika på Espresso House) innan jag fick krama om Monica. Vi tog oss till affären för att handla mat till kvällen. En taco-middag stod på menyn. Allt för att väcka gamla Ed-minnen till liv ;)
När vi gick i affären kände jag mig lite trött efter dagens alla turer och tänkte verkligen att: "jag måste sluta vara så envis. Det är okey att ta det lugnt och slappa när man är i nionde månaden så på söndag, då ska jag vila! Då ska jag inte dra runt på min stora, tunga mage längre".
Tänk, på söndagen hade jag inte någon stor mage att kånka runt på längre, men jag skulle inte vilja kalla det för vila precis...men det var helt underbart!!
När Daniel, Monica och jag kom hem och hade fixat middag sa Monica någonting i stil med: Tänk om det skulle hända något nu, tänk om det skulle komma en bebeis när jag är här. ;) Hon måste ha önskat riktigt ordentligt för bara någon timme senare var det hela ett faktum. Klochan åtta gick den berömda slemproppen och två timmar senare gick vattnent. Ytterligare två timmar därpå kom mina första värkar och då var vi påväg till sjukhuset för en kontroll av fostervattnet. Eftersom värkarna fortfarande var oregelbundna och inte så starka fick vi vackert åka hem igen. Väl hemma fick jag äntligen använda min TENS-apparat som var helt fantastisk!!
Klockan fem på morgonen åkte Monica hem (hon var helt fantastiska hela tiden. Hon kände väl på sig när det var dags att hålla sig undan och när jag behövde något annat att tänka på - tack för det!!). Vid niotiden ringde vi våra när och kära och talade om att vi var på gång till Östra. Jag tror att alla var lika förvånade som vi över att den lille godingen redan var påväg.
Denna gången fick vi stanna. Jag skrevs in klockan tio den 29 oktober och tretton timmar och tjugo minuter senare - 23.20 - fick jag se världens finaste lilla kille för första gången. Helt magiskt. Jag kan inte sluta titta på honom såhär 18 dagar senare.
Finklädd för första BVC-besöket
Många blodprov har det blivit. Händerna ser alldeles tokblå ut mot allt det vita. Men nu är i alla fall gulsoten borta så vi hoppas på lite färre nålar i framtiden.
Snyggaste sovstilen på länge ;)
Ett soldygn på BB. Vi fick inte vara hemma så många dagar innan vi var tillbaka. Men vi har blivit så väl omhändertagna hela tiden!
Han hade det nog ganska bra tror jag. Det var nog värre för oss som satt bredvid och stirrade på vår lille guling.
Det var en märklig dag dendär torsdagen. Jag kände mig helt slut och full av energi samtidigt och dagen var planerad in i minsta detalj. Först var det fika med Mia på förmiddagen. Jag hade ingen aptit alls, men det var, precis som alltid, jättemysigt och trevligt att umgås med henne. Sedan passade jag på att traska upp för Helenas tre mördartrappor - något jag inte gjort sedan jag började växa i färdriktningen ;) så både Helena och jag var förvånade. Efter en bra eftermiddag med mina goa systrar började jag gå från Domkyrkan till Centralstationen (mina fötter var inte helt nöjda med detta upptåg). När jag väl var framme passade jag på att äta lite (första gången jag ite uppskattat en fika på Espresso House) innan jag fick krama om Monica. Vi tog oss till affären för att handla mat till kvällen. En taco-middag stod på menyn. Allt för att väcka gamla Ed-minnen till liv ;)
När vi gick i affären kände jag mig lite trött efter dagens alla turer och tänkte verkligen att: "jag måste sluta vara så envis. Det är okey att ta det lugnt och slappa när man är i nionde månaden så på söndag, då ska jag vila! Då ska jag inte dra runt på min stora, tunga mage längre".
Tänk, på söndagen hade jag inte någon stor mage att kånka runt på längre, men jag skulle inte vilja kalla det för vila precis...men det var helt underbart!!
När Daniel, Monica och jag kom hem och hade fixat middag sa Monica någonting i stil med: Tänk om det skulle hända något nu, tänk om det skulle komma en bebeis när jag är här. ;) Hon måste ha önskat riktigt ordentligt för bara någon timme senare var det hela ett faktum. Klochan åtta gick den berömda slemproppen och två timmar senare gick vattnent. Ytterligare två timmar därpå kom mina första värkar och då var vi påväg till sjukhuset för en kontroll av fostervattnet. Eftersom värkarna fortfarande var oregelbundna och inte så starka fick vi vackert åka hem igen. Väl hemma fick jag äntligen använda min TENS-apparat som var helt fantastisk!!
Klockan fem på morgonen åkte Monica hem (hon var helt fantastiska hela tiden. Hon kände väl på sig när det var dags att hålla sig undan och när jag behövde något annat att tänka på - tack för det!!). Vid niotiden ringde vi våra när och kära och talade om att vi var på gång till Östra. Jag tror att alla var lika förvånade som vi över att den lille godingen redan var påväg.
Denna gången fick vi stanna. Jag skrevs in klockan tio den 29 oktober och tretton timmar och tjugo minuter senare - 23.20 - fick jag se världens finaste lilla kille för första gången. Helt magiskt. Jag kan inte sluta titta på honom såhär 18 dagar senare.
Finklädd för första BVC-besöket
Många blodprov har det blivit. Händerna ser alldeles tokblå ut mot allt det vita. Men nu är i alla fall gulsoten borta så vi hoppas på lite färre nålar i framtiden.
Snyggaste sovstilen på länge ;)
Ett soldygn på BB. Vi fick inte vara hemma så många dagar innan vi var tillbaka. Men vi har blivit så väl omhändertagna hela tiden!
Han hade det nog ganska bra tror jag. Det var nog värre för oss som satt bredvid och stirrade på vår lille guling.
Mycket länge sedan...
Det har hänt en hel del och tiden har bara sprungit iväg. Vi har gått hela vår föräldrautbildning och vi har inte lärt oss så mycket nytt och tyvärr lärde jag inte känna en enda blivande mamma som jag kan fördriva tiden med fram till förlossningen och gå på barnvagns-date med efteråt. Det var ett ganska bra gäng, men tyvärr var vi så många och hade en, inte full tså bra barnmorska som ledare, så det blev liksom aldrig läge att prata och lära känna någon lite extra. Synd. Det var nämligen min största förhoppning.
I början av oktober var jag och hälsade på min gammelmoster Brita tillsammans med mormor och morfar. Det var mysigt och roligt att få visa upp min stora mage...som på en månad har lyckats bli ännu större. För varje gång jag reflekterar över att den växer tänker jag "Nä, nu kan den inte bli större...", men på något mirakulöst sätt så lyckas den växa ännu lite till...Tokigt det där.
Veckan därpå var Daniel och jag och köpte en liten säng-korg som bebisen skall få sova i när den väl kommer ut och hem. Mamma och pappa, mormor och morfar och Brita sponsrar oss och det var jättemysigt att få kika på lite mer grejer till Skroten. Innan har jag mest fått panik när jag har tänkt på att vi måste handla en massa grejer, men nu kändes det riktigt bra!
På fredagen åkte jag till Ed och hälsade på lite goa raringar! Det var mysigt men jag fick inte träffa så många. De viktigaste fick jag i alla fall krama om och det blev en mysig biltur med finaste Susanne till Uddevalla. Härlgt med goda råd och härliga skratt...
På lördagsmorgonen kom Anneli hit och vi gav oss ut på ävenryr som började med ett besök på bebisbutiken Storken där vi hade handlat korgen tidigare. Vi fick bytt ställningen till korgen som var lite skadad och dessutom fick vi en resesäng från Anneli. Det var en jättebra present och den kommer väl till pass när vi skall resa till Norrköping i framtiden.
Jag höll mig mest inne men Daniel och Anneli var ute och prommenerade i skogen och på söndagsförmiddagen plockade de svamp, så vi fick en riktigt god lunch innan det var dags för Anneli att resa tillbaka till östkusten igen.
Veckan därpå hände inte så mycket spännande. Var på massage, vilket var jättehärligt för min trötta rygg och mina stela axlar. Tyvärr kunde hon inte göra så mycket åt smärtan vid skulderbladet eftersom det inte verkar vara musklerna som strular utan snarare mina revben som har hamnat fel på något vis. Hur visste hon inte, men det var inte mycket att göra i alla fall. Hoppas det går över när jag blir några kilo lättare igen.
På tisdagen (V 35+6) var det dags att träffa barnmorskan inge. Tyvärr fick hon ett akutfall innan mig, så jag fick träffa en barnmorskestudent. Hon var ganska hårdhänt när hon skulle känna hur bebisen låg så jag hade ont i en vecka efteråt. Dessutom var hon osäker på vad det var hon kände så hon gjorde ett ultraljud för att försäkra sig om att det var huvudet som var nedåt. Efter en stund kom min ordinarie barnmorska in och dubbelkollade alla mått och så. Min stackars lilla mage var alldeles söndermosad när jag kom ut därifrån. Men allt verkade vara bra med Skrotungen i alla fall. Magen var 35 cm, barnets hjärtljud låg på 140 och mitt blodtryck låg på 110/75. Huvudet var, efter mycket om och men uppenbarligen fortfarande fixerat och låg alldeles rätt. På kvällen kom Mia hit och vi käkade spagetti och köttfärssås. Det var skönt att få lite pepping och positiva ord. Jag hade varit ganska trött och nere veckan innan och Mia är ett bra recept på glatt humör och uppiggande tankar. Tack för det!!
På fredagen gick jag och klippte mig så nu har jag någonting som skulle kunna vara en frisyr i alla fall - om jag bara orkade göra ngt åt det. Men allt det slitna håret är borta i alla fall och jag kände mig jättefin. Efteråt träffades Daniel och jag på Lindex för att kika på kläder som bebisen skall få åka hem från BB i. Det var jättemysigt och vi hittade jättefina kläder!
Helgen gick mest åt till att städa och hjälpa Sara att förbereda sig inför högskoleprovet veckan därpå.
Måndagen veckan därpå spenderade jag hela dagen på stan. Först tillsammans med Helena för att minska hennes tentaångest lite. Vi strosade runt i lite affärer och fikade tills det var dags för henne att åka till skolan och skriva tenta.
Därefter handlade jag lite prylar till bebisen (nappar, plastad frotté, salva) och sedan bar det av till Carolins jobb för en fika. Det var mysigt att sitta och prata bort en stund med henne. Efter en tripp på stan i sju timmar tyckte jag att det var nog och satte mig på bussen hem. Det var första gången jag verkligen kände att jag var tung och jag hade riktigt ont i ryggslutet när jag kom hem. För att inte tala om fötterna som kändes som runda, svullna bollar. Lyckades flirta till mig lite massage av min ängel och pärla när han kom hem. Tack för det!!
På torsdagen blev det en trevlig eftermiddag med Sebastian som avslutades med hemmagjord pizza tillsammans med Daniel och hans flickvän Klara. Det var gott och jättetrevligt.
Ytterligare en god middag blev det på fredagen då vi var hembjudna till mamma och pappa på krabba. Det var trevligt att hela familjen var hemma. Det händer inte så offta. Pricken över i var den goda maten. Miin rygg/revben strejkade lite och ville inte anpassa sig till rensa-krabba-ställningen, så det var lite trisst, men annars en alldeles utmärkt avslutning på veckan.
På helgen gjorde Daniel och jag sta'n. Meningen var att jag skulle fika med Johanna på lördagen, men den lilla token blev sjuk så jag fick den stora äran att följa med Daniel när han provade ut träningskläder och skor. Det var mysigt, men mycket folk och jag orkade inte riktigt hela vägen. Daniel skulle kolla på en vinterjacka (till min stora gläddje) men där strejkade rygg och fötter alldeles för mycket, så vi fick åka hem med två av tre uppdrag avklarade.
Lördagen gick på samma tema. En förmiddagstur till IKEA för att inhandla det sista till skötbord och säng. Inte heller här kom vi hem med allt vi hade planerat, men det berodde inte på min kropp i alla fall. Efter besöket på det gigantiska varuhuset bar det av hem till mamma kusin Kristina och hennes familj för att hämta lite gamla barnkläder som hon lånade av mamma när hennes barn var pyttisar. Vi fick även med oss en barnstol och en hel massa mer kläder så vår lilla Skrot kommer i alla fall inte behöva gå naken den första månaden i alla fall... :D
Söndagskvällen avslutades med en städning av lägenhetene, eller i alla fall iordningplockande av den samma. Det hade varit bra om det kunde bli dammat och dammsuget också, men vi får se vad som händer under veckan. Snart kanske dammelefanterna kan ta och vandra ut alldeles av sig själva...hoppas kan man ju alltid!!
Denna veckan har gått i tvättens tecken. En himla massa maskiner har blivit tvättade och nu börjar jag se slutet på högarna. Det sista håller på att torka i skrivandets stund och jag hoppas att det hinner bli klart innan jag skall iväg och träffa Isabelle nu på eftermiddage.
I måndags var jag hos barnmorskan igen och denna gången fick jag träffa min goa barnmorska!! Det kändes skönt. Vi skrev ett "förlossningsbrev" där vi sammanfattade graviditeten och fick med lite tankar och funderingar kring den kommande förlossningen. Jag har insett att det är svårt att förbereda sig på vad som komma skall, när man inte har en aning om vad som kommer kännas bra eller inte. Men lite tankar blev nedskriva i journalen i alla fall.
Annars verkade allt vara bra med både mig och bebise. Huvudet var fortfarande nedåt och fixerat. Hjärtljuden låt på 156 och magen hade växt till hela 37 cm. Mitt blodtryck ligger stabilt på 110/65.
De senaste dagarna har min lilla Skrot till bebist börjat röra massor på sig igen. Det har varit ganska lugnt på den fronten ett tag nu, men det börjar kanske bli lite trångt så den försöker väl skapa sig lite mer utrymme.
Annars så är allt bra med oss. Mängden kuddar jag behöver när jag sover har ökat från tre till fem de senaste veckorna. Men nu finns det inte så många ställen kvar man kan behöva kuddar på tror jag. Jag sover ganska bra, men kort. Är uppe och kissar tre till sex gånger per natt och jag vaknar nästan alltid när det är dags för Daniel att gå upp. Han har det ganska lyxigt för tillfället, för när han gör sig iordning så fixar jag frukost. Inget lyxigt, men i alla fall. Så fort han lämnat huset går jag och lägger mig igen och försöker sova ett par timmar till innan det är dags för frukost nr. två.
Nåja, nu är det dags för lunch och sedan bär det av till tvättstugan igen. Det är härligt med hushållssysslor.
Ikväll skall jag göra stek och Daniel skall byta däck på bilen. I morgon kommer Monica från Ed och stannar till fredag då Helena och Niklas kommer hit och sjunger Lips med oss. Lördagen går i eldens tecken på Orust. På söndag tänkte jag att det börjar bli dags för mig att varva ner lite. Det kan ju vara bra att vila lite inför vad som komma skall. Min kropp börjar strejka allt mer så jag borde väl lyssna på den lite bättre. Och så kanske dammelefanterna får kriga lite mot Daniel också. Vem vet...
Kramkram
-Anna med tillhörande puffade bebis...
I början av oktober var jag och hälsade på min gammelmoster Brita tillsammans med mormor och morfar. Det var mysigt och roligt att få visa upp min stora mage...som på en månad har lyckats bli ännu större. För varje gång jag reflekterar över att den växer tänker jag "Nä, nu kan den inte bli större...", men på något mirakulöst sätt så lyckas den växa ännu lite till...Tokigt det där.
Veckan därpå var Daniel och jag och köpte en liten säng-korg som bebisen skall få sova i när den väl kommer ut och hem. Mamma och pappa, mormor och morfar och Brita sponsrar oss och det var jättemysigt att få kika på lite mer grejer till Skroten. Innan har jag mest fått panik när jag har tänkt på att vi måste handla en massa grejer, men nu kändes det riktigt bra!
På fredagen åkte jag till Ed och hälsade på lite goa raringar! Det var mysigt men jag fick inte träffa så många. De viktigaste fick jag i alla fall krama om och det blev en mysig biltur med finaste Susanne till Uddevalla. Härlgt med goda råd och härliga skratt...
På lördagsmorgonen kom Anneli hit och vi gav oss ut på ävenryr som började med ett besök på bebisbutiken Storken där vi hade handlat korgen tidigare. Vi fick bytt ställningen till korgen som var lite skadad och dessutom fick vi en resesäng från Anneli. Det var en jättebra present och den kommer väl till pass när vi skall resa till Norrköping i framtiden.
Jag höll mig mest inne men Daniel och Anneli var ute och prommenerade i skogen och på söndagsförmiddagen plockade de svamp, så vi fick en riktigt god lunch innan det var dags för Anneli att resa tillbaka till östkusten igen.
Veckan därpå hände inte så mycket spännande. Var på massage, vilket var jättehärligt för min trötta rygg och mina stela axlar. Tyvärr kunde hon inte göra så mycket åt smärtan vid skulderbladet eftersom det inte verkar vara musklerna som strular utan snarare mina revben som har hamnat fel på något vis. Hur visste hon inte, men det var inte mycket att göra i alla fall. Hoppas det går över när jag blir några kilo lättare igen.
På tisdagen (V 35+6) var det dags att träffa barnmorskan inge. Tyvärr fick hon ett akutfall innan mig, så jag fick träffa en barnmorskestudent. Hon var ganska hårdhänt när hon skulle känna hur bebisen låg så jag hade ont i en vecka efteråt. Dessutom var hon osäker på vad det var hon kände så hon gjorde ett ultraljud för att försäkra sig om att det var huvudet som var nedåt. Efter en stund kom min ordinarie barnmorska in och dubbelkollade alla mått och så. Min stackars lilla mage var alldeles söndermosad när jag kom ut därifrån. Men allt verkade vara bra med Skrotungen i alla fall. Magen var 35 cm, barnets hjärtljud låg på 140 och mitt blodtryck låg på 110/75. Huvudet var, efter mycket om och men uppenbarligen fortfarande fixerat och låg alldeles rätt. På kvällen kom Mia hit och vi käkade spagetti och köttfärssås. Det var skönt att få lite pepping och positiva ord. Jag hade varit ganska trött och nere veckan innan och Mia är ett bra recept på glatt humör och uppiggande tankar. Tack för det!!
På fredagen gick jag och klippte mig så nu har jag någonting som skulle kunna vara en frisyr i alla fall - om jag bara orkade göra ngt åt det. Men allt det slitna håret är borta i alla fall och jag kände mig jättefin. Efteråt träffades Daniel och jag på Lindex för att kika på kläder som bebisen skall få åka hem från BB i. Det var jättemysigt och vi hittade jättefina kläder!
Helgen gick mest åt till att städa och hjälpa Sara att förbereda sig inför högskoleprovet veckan därpå.
Måndagen veckan därpå spenderade jag hela dagen på stan. Först tillsammans med Helena för att minska hennes tentaångest lite. Vi strosade runt i lite affärer och fikade tills det var dags för henne att åka till skolan och skriva tenta.
Därefter handlade jag lite prylar till bebisen (nappar, plastad frotté, salva) och sedan bar det av till Carolins jobb för en fika. Det var mysigt att sitta och prata bort en stund med henne. Efter en tripp på stan i sju timmar tyckte jag att det var nog och satte mig på bussen hem. Det var första gången jag verkligen kände att jag var tung och jag hade riktigt ont i ryggslutet när jag kom hem. För att inte tala om fötterna som kändes som runda, svullna bollar. Lyckades flirta till mig lite massage av min ängel och pärla när han kom hem. Tack för det!!
På torsdagen blev det en trevlig eftermiddag med Sebastian som avslutades med hemmagjord pizza tillsammans med Daniel och hans flickvän Klara. Det var gott och jättetrevligt.
Ytterligare en god middag blev det på fredagen då vi var hembjudna till mamma och pappa på krabba. Det var trevligt att hela familjen var hemma. Det händer inte så offta. Pricken över i var den goda maten. Miin rygg/revben strejkade lite och ville inte anpassa sig till rensa-krabba-ställningen, så det var lite trisst, men annars en alldeles utmärkt avslutning på veckan.
På helgen gjorde Daniel och jag sta'n. Meningen var att jag skulle fika med Johanna på lördagen, men den lilla token blev sjuk så jag fick den stora äran att följa med Daniel när han provade ut träningskläder och skor. Det var mysigt, men mycket folk och jag orkade inte riktigt hela vägen. Daniel skulle kolla på en vinterjacka (till min stora gläddje) men där strejkade rygg och fötter alldeles för mycket, så vi fick åka hem med två av tre uppdrag avklarade.
Lördagen gick på samma tema. En förmiddagstur till IKEA för att inhandla det sista till skötbord och säng. Inte heller här kom vi hem med allt vi hade planerat, men det berodde inte på min kropp i alla fall. Efter besöket på det gigantiska varuhuset bar det av hem till mamma kusin Kristina och hennes familj för att hämta lite gamla barnkläder som hon lånade av mamma när hennes barn var pyttisar. Vi fick även med oss en barnstol och en hel massa mer kläder så vår lilla Skrot kommer i alla fall inte behöva gå naken den första månaden i alla fall... :D
Söndagskvällen avslutades med en städning av lägenhetene, eller i alla fall iordningplockande av den samma. Det hade varit bra om det kunde bli dammat och dammsuget också, men vi får se vad som händer under veckan. Snart kanske dammelefanterna kan ta och vandra ut alldeles av sig själva...hoppas kan man ju alltid!!
Denna veckan har gått i tvättens tecken. En himla massa maskiner har blivit tvättade och nu börjar jag se slutet på högarna. Det sista håller på att torka i skrivandets stund och jag hoppas att det hinner bli klart innan jag skall iväg och träffa Isabelle nu på eftermiddage.
I måndags var jag hos barnmorskan igen och denna gången fick jag träffa min goa barnmorska!! Det kändes skönt. Vi skrev ett "förlossningsbrev" där vi sammanfattade graviditeten och fick med lite tankar och funderingar kring den kommande förlossningen. Jag har insett att det är svårt att förbereda sig på vad som komma skall, när man inte har en aning om vad som kommer kännas bra eller inte. Men lite tankar blev nedskriva i journalen i alla fall.
Annars verkade allt vara bra med både mig och bebise. Huvudet var fortfarande nedåt och fixerat. Hjärtljuden låt på 156 och magen hade växt till hela 37 cm. Mitt blodtryck ligger stabilt på 110/65.
De senaste dagarna har min lilla Skrot till bebist börjat röra massor på sig igen. Det har varit ganska lugnt på den fronten ett tag nu, men det börjar kanske bli lite trångt så den försöker väl skapa sig lite mer utrymme.
Annars så är allt bra med oss. Mängden kuddar jag behöver när jag sover har ökat från tre till fem de senaste veckorna. Men nu finns det inte så många ställen kvar man kan behöva kuddar på tror jag. Jag sover ganska bra, men kort. Är uppe och kissar tre till sex gånger per natt och jag vaknar nästan alltid när det är dags för Daniel att gå upp. Han har det ganska lyxigt för tillfället, för när han gör sig iordning så fixar jag frukost. Inget lyxigt, men i alla fall. Så fort han lämnat huset går jag och lägger mig igen och försöker sova ett par timmar till innan det är dags för frukost nr. två.
Nåja, nu är det dags för lunch och sedan bär det av till tvättstugan igen. Det är härligt med hushållssysslor.
Ikväll skall jag göra stek och Daniel skall byta däck på bilen. I morgon kommer Monica från Ed och stannar till fredag då Helena och Niklas kommer hit och sjunger Lips med oss. Lördagen går i eldens tecken på Orust. På söndag tänkte jag att det börjar bli dags för mig att varva ner lite. Det kan ju vara bra att vila lite inför vad som komma skall. Min kropp börjar strejka allt mer så jag borde väl lyssna på den lite bättre. Och så kanske dammelefanterna får kriga lite mot Daniel också. Vem vet...
Kramkram
-Anna med tillhörande puffade bebis...
Lina, Mia och Magnus
Igår var Lina, Mia och Magnus här. Det var jättetrevligt och tiden bara sprang iväg. Vi har kommit på att vi kan låna en hel massa grejer av dem så vi ska dit och kika på lite allt möjligt nästa vecka. Det skall bli kul.
På kvällen käkade Daniel och jag räkor och myste trots att vi var jättetrötta.
Inatt har jag sovit dåligt och mina höfter gör jätteont. Ska försöka ta en prommenad i eftermiddag och mjuka upp dem lite. Hoppas att det hjälper så att jag kan sovs ordentligt i natt. Man blir så trött av att inte sova.
I morgon skall mamma och jag göra sta'n osäker. Det blír till att kika på en korg/säng. Det skall bli helmysigt och kaske kan jag hitta lite kläder till mig också. Börjar bli lite ont om tröjor som når hela vägen ner runt magen.
Snart kommer Saras kompis Louise hit och fikar. Det blir äpplepaj. Mmm...vaniljsås....gott. Det var länge sedan.
Ha en bra söndag!
En ovanifrån-bild i V 32+1. Skroten hade både fot och hand i vägen, men man kan i alla fall se lite ansiktsdrag. Läskigt, men fint. Det verkar vara en vig och livlig lite rackare. ;)
På kvällen käkade Daniel och jag räkor och myste trots att vi var jättetrötta.
Inatt har jag sovit dåligt och mina höfter gör jätteont. Ska försöka ta en prommenad i eftermiddag och mjuka upp dem lite. Hoppas att det hjälper så att jag kan sovs ordentligt i natt. Man blir så trött av att inte sova.
I morgon skall mamma och jag göra sta'n osäker. Det blír till att kika på en korg/säng. Det skall bli helmysigt och kaske kan jag hitta lite kläder till mig också. Börjar bli lite ont om tröjor som når hela vägen ner runt magen.
Snart kommer Saras kompis Louise hit och fikar. Det blir äpplepaj. Mmm...vaniljsås....gott. Det var länge sedan.
Ha en bra söndag!
En ovanifrån-bild i V 32+1. Skroten hade både fot och hand i vägen, men man kan i alla fall se lite ansiktsdrag. Läskigt, men fint. Det verkar vara en vig och livlig lite rackare. ;)
Som en plåtburk...
Förra veckan flög iväg och nu är det dags att uppdatera bloggen lite. Min kamera ligger nere hos mormor och morfar och lat som jag är så har jag inte varit nere och hämtat den än. Det är så otroligt långt...Nåja, det blir inga bilder just nu i alla fall...
Fillflexinvigningen gick alldeles utmärkt! Det var massor med trevligt folk och de verkade ha trevlig och njöt av de pumpbara tilltuggen... ;)
En spännande överraskning var att Gerrit dök upp. Alltid lika kul att träffas. Jag var inte så pigg och det var mycket som hände runt omkring så vi han inte prata så mycket, men jag fick se lite bilder på hans familj och jag fick lite panik när jag insåg att hans döttrar (Imke, Elin och Janne) blivit jättestora. I min värld är de fortfarande fyra, två och nyfödd, men det verkar inte vara helt sanningsenligt...kanske hade han fixat till bilderna i photoshop - mycket troligt...
Tyvärr blev det ingen middag med Mia och Henke på torsdagen. Jag lyckades inte krya på mig ordentligt utan snarare tvärt om. Jag trodde jag skulle hosta sönder halsen under natten till lördag och jag var itne alls pigg på surströmmingen heller!! Men det är trevligt med traditioner och jag fick jättemycket beröm för min dicobolls-tröja.
Vi var på specialistutraljudet i torsdags för att kolla hur de förstorade njurbäckenen såg ut. De var fortfarande lite stora, men inget att oroa sig för. Det brukar försvinna av sig själv några dagar efter födseln. Skulle det inte göra det så kan man sätta in antibiotika eller, i värsta fall, operera. Inget akut och det kändes bra. Det var mycket märkligt att se den stora godingen som sparkar runt där inne i magen. Efter att läkaren hade tittat runt och undersökt alla viktiga delar och sett att allt var bra och att det var alladels lagom mycket forstervatten så fick vi kika på ansiktet. Hon gjorde någon sorts animering och så fick vi en bild med oss hem. Jättekul! Men det var inte helt lätt eftersom skrotungen inte ville vara med på bild denna gången heller. Först var det bara handen som var iväge, men efter några försök att få bort den så dök det upp en fot också. Ett tydligt kroppsspråk - låt mig vara!!
Denna veckan har det hänt jättemycket. I måndags var vi på informationsträff på mölndals sjukhus om förlossningen och BB-tiden. Jag fick en hostattack och fick smita ut när informationen om smärtlindringen kom. Rent generellt var informationen bra, men barnmorskan verkade ha tagit lite mycket lustgas och var inte helt med hela tiden kändes det som. Sen började hon med att tala om att det finns en nerv som barnet kan komma åt som gör att man kaskadspyr och då fick jag lite lätt panik och lyssnade inte så bra på resten av informationen. Som tur var så var vi på ytterligare en infoträff men då på östra sjukhuset. Den var strålande och jag känner mig lite lugnare nu. Dessutom var vi på vårt första föräldragrupps-möte igår. Det var trevligt och jag kommer kanske kunna lugna ner mig på riktigt snart!
I tisdags var jag hos barnmorskan igen (V 32+6). Allt verkade bra. Magen har växt som den ska och är nu 32 cm. Bebisens hjärtljud hade ökat lite och ligger nu på 150. Mitt "höga" blodtryck håller i sig och är nu 110/65. Strålande!! Förutom det vanliga, undersökte hon även hur bebisen låg. Vi hade ju sett att ryggraden låg till vänster i magen och att huvudet var nedåt på ultreljudet veckan innan. Men nu fick jag även veta att huvudet är fixerat. Lite tidigt vad jag förstod, men inget ovanligt eller konstig. Det verkar alltså vara som det ska.
De senaste dagarna har jag fått många sammandragningar och magen blir som en plåtburk. Lite svårt att göra någonting alls då. Men det är väl bra att den börjar träna lite inför vad som komma skall. Önskar jag kunde träna lite också så att jag inte behövde vara så oroligt...men det blir kanske bättre när jag varit på lite fler föräldraträffar.
Nu skall jag städa lite och försöka komma på vad jag skall käka ikväll. Daniel skall på skaldjursfest ikväll så jag får se fram emot en myskväll med syster. Kanske kan vi äta bakpotatis med röror och lite lax och räkor.
Ha en bra helg!
-Anna och kickboxaren i magen
PS. Såg precis en reklam för Activia yoghurt som hjälper mot spänd mage. Tror ni den hjälper mot min?? :D
Fillflexinvigningen gick alldeles utmärkt! Det var massor med trevligt folk och de verkade ha trevlig och njöt av de pumpbara tilltuggen... ;)
En spännande överraskning var att Gerrit dök upp. Alltid lika kul att träffas. Jag var inte så pigg och det var mycket som hände runt omkring så vi han inte prata så mycket, men jag fick se lite bilder på hans familj och jag fick lite panik när jag insåg att hans döttrar (Imke, Elin och Janne) blivit jättestora. I min värld är de fortfarande fyra, två och nyfödd, men det verkar inte vara helt sanningsenligt...kanske hade han fixat till bilderna i photoshop - mycket troligt...
Tyvärr blev det ingen middag med Mia och Henke på torsdagen. Jag lyckades inte krya på mig ordentligt utan snarare tvärt om. Jag trodde jag skulle hosta sönder halsen under natten till lördag och jag var itne alls pigg på surströmmingen heller!! Men det är trevligt med traditioner och jag fick jättemycket beröm för min dicobolls-tröja.
Vi var på specialistutraljudet i torsdags för att kolla hur de förstorade njurbäckenen såg ut. De var fortfarande lite stora, men inget att oroa sig för. Det brukar försvinna av sig själv några dagar efter födseln. Skulle det inte göra det så kan man sätta in antibiotika eller, i värsta fall, operera. Inget akut och det kändes bra. Det var mycket märkligt att se den stora godingen som sparkar runt där inne i magen. Efter att läkaren hade tittat runt och undersökt alla viktiga delar och sett att allt var bra och att det var alladels lagom mycket forstervatten så fick vi kika på ansiktet. Hon gjorde någon sorts animering och så fick vi en bild med oss hem. Jättekul! Men det var inte helt lätt eftersom skrotungen inte ville vara med på bild denna gången heller. Först var det bara handen som var iväge, men efter några försök att få bort den så dök det upp en fot också. Ett tydligt kroppsspråk - låt mig vara!!
Denna veckan har det hänt jättemycket. I måndags var vi på informationsträff på mölndals sjukhus om förlossningen och BB-tiden. Jag fick en hostattack och fick smita ut när informationen om smärtlindringen kom. Rent generellt var informationen bra, men barnmorskan verkade ha tagit lite mycket lustgas och var inte helt med hela tiden kändes det som. Sen började hon med att tala om att det finns en nerv som barnet kan komma åt som gör att man kaskadspyr och då fick jag lite lätt panik och lyssnade inte så bra på resten av informationen. Som tur var så var vi på ytterligare en infoträff men då på östra sjukhuset. Den var strålande och jag känner mig lite lugnare nu. Dessutom var vi på vårt första föräldragrupps-möte igår. Det var trevligt och jag kommer kanske kunna lugna ner mig på riktigt snart!
I tisdags var jag hos barnmorskan igen (V 32+6). Allt verkade bra. Magen har växt som den ska och är nu 32 cm. Bebisens hjärtljud hade ökat lite och ligger nu på 150. Mitt "höga" blodtryck håller i sig och är nu 110/65. Strålande!! Förutom det vanliga, undersökte hon även hur bebisen låg. Vi hade ju sett att ryggraden låg till vänster i magen och att huvudet var nedåt på ultreljudet veckan innan. Men nu fick jag även veta att huvudet är fixerat. Lite tidigt vad jag förstod, men inget ovanligt eller konstig. Det verkar alltså vara som det ska.
De senaste dagarna har jag fått många sammandragningar och magen blir som en plåtburk. Lite svårt att göra någonting alls då. Men det är väl bra att den börjar träna lite inför vad som komma skall. Önskar jag kunde träna lite också så att jag inte behövde vara så oroligt...men det blir kanske bättre när jag varit på lite fler föräldraträffar.
Nu skall jag städa lite och försöka komma på vad jag skall käka ikväll. Daniel skall på skaldjursfest ikväll så jag får se fram emot en myskväll med syster. Kanske kan vi äta bakpotatis med röror och lite lax och räkor.
Ha en bra helg!
-Anna och kickboxaren i magen
PS. Såg precis en reklam för Activia yoghurt som hjälper mot spänd mage. Tror ni den hjälper mot min?? :D
Full fart
Det är verkligen full fart här! Jag tycker inte jag gör så mycket på dagarna, men ändå så rusar de förbi. Måste ha att göra med att jag fikar med så många goa människor... ;)
Daniel har varit ute i skogen en hel del den sista tiden och det är alltid lika kul att komma hem med massa svamp. Det har varit jättegott, men det sista har jag inte varit lika nöjd...det är segt att rensa. Men visst ser det härligt ut.
Många goda svampmackor har det blivit de senaste veckorna...mmm
Den 30 augusti var vi hos barnmorskan (V 29+5). Allt verkade bra och bebisens hjärta slog för fullt med en puls på 144. Magen hade växt den med - 29 cm. Dessutom var jag med om någonting jättespännande...mitt blodtryck var så högt sååå... 110/70...den du! ;)
Vi har varit helt urusla på att ta magbilder och inte heller denna gången kommer det någon, men jag skall göra ett försök till nästa gång. Den är stor vill jag lova. I vägen överallt och hela tiden. Skroten har dessutom börjat med att puta med lite olika kroppsdelar, oftast huvudet, så magen ser alldeles skev ut. Den verkar ha det trångt där innen nu och vi är inte alltid överrens om när det är lägligt att sparkas, men det är jättehärligt att känna den röra sig där inne. Det blir liksom lite mer verkligt då.
I morgon är det dags för ett ultraljud till och det skall bli kul att få se den lille skrotungen igen. Hoppas inte att det avslöjas vad det är för sort bara...jag vill bli överraskad. Daniel och mamma tror att det blir en liten kille, men mormor och jag är övertygade om att det är en tös som sparkas. Det ska bli spännande och se vem som har rätt... ;)
I förra veckan gav vi oss ut på skötbordsjakt. Det gick inget vidare till en början. För att ha ett så "stort" badrum så har vi inte plats för en skötbordsmöbel...det är helt enkelt inte så välplanerat rum. Detta gjorde att vi var ute efter ett som man kan sätta på badkaret. Uppenbarligen inte helt lätt att hitta ett stabilt sådant. Vi gav upp denna tanke ganska fort där inne i affären och bestämde oss för att titta lite på Internet. BINGO! Vi hittade tillslut ett som passar ganska bra på vårt badkar...så nu är vi med både vagn och skötbord...bara babyskydd och säng som saknas så är vi snart redo för att dendär lilla godingen skall kika ut.
Nåja, vi behöver väl köpa lite kläder också. Jag tycker att det är lite läskigt att handla småkläder och Daniel tycker nog att det är läskigt att handla kläder i allmänhet, så vi har liksom inte kommit oss för det än. Jag har kikat mycket men inte haldlat. Som tur är så har vänner och grannar hjälpt oss på traven.
Redan i sommras fick vi jättehärliga små söta kläder från finaste grannarna på sommarstället. Dessutom fick vi en bok med godnattvisor. Det bästa är att det finns med en cd-skiva med inspelningar av visorna så bebisen slipper höra vår skönsång. ;)
Förra helgen var vi i Alafors och Pernilla kunde inte hålla sig så vi fick lite presenter av henne med. Hon var i USA i sommras och tydligen så kostar bebiskläder ingenting där. Dock är det ännu värre med indelning av tjej- och killkläder där så hon hade haft lite bekymmer med att hitta ngt till vår skrot.
Vi tackar och bockar för de fina grejerna!
Vi har även varit runt och letat efter en kaffemaskin eftersom vår andra har gått och lagt sig för ett bra tag sedan. Det blev en Nespressomaskin och jag har, till min stora glädje, kommit på att koffeinfritt kaffe går alldeles utmärkt att dricka. Så nu väntar jag bara på kapsel-leveransen senare i veckan. Göttans!!
Det blev en mjölkvispare också. Tack Sara för tipset!
I morgon är det som sagt dags för ultraljud igen och sedan skall jag baka bröd till kick-offen på pappas företag. På kvällen kommer fina Mia och Henke och käkar middag. Det skall bli mysigt. Kanske orkar jag städa lite...men det vet man aldrig. Helena, Sara och Daniel var så vänliga och delade generöst med sig av sina förkylningar så jag har varit helkass sen söndagskvällen. Nu börjat det bli bättre och energin kanske kommer tillbaka snart.
På fredag är det kick-off på Fillflex och på lördag är det surströmming i Härskogen. Äntligen en helg som inte består i att rensa ut garderober och bokhyllor. Är innerligt trött på det nu. Men vi har lyckats rikigt bra om jag får säga det själv och snart kan vi bära ut hyllor och pianot och möblera om så att vi får plats alla tre här hemma. Spännande tider!
Många kramar till alla godingar...
-Anna
Daniel har varit ute i skogen en hel del den sista tiden och det är alltid lika kul att komma hem med massa svamp. Det har varit jättegott, men det sista har jag inte varit lika nöjd...det är segt att rensa. Men visst ser det härligt ut.
Många goda svampmackor har det blivit de senaste veckorna...mmm
Den 30 augusti var vi hos barnmorskan (V 29+5). Allt verkade bra och bebisens hjärta slog för fullt med en puls på 144. Magen hade växt den med - 29 cm. Dessutom var jag med om någonting jättespännande...mitt blodtryck var så högt sååå... 110/70...den du! ;)
Vi har varit helt urusla på att ta magbilder och inte heller denna gången kommer det någon, men jag skall göra ett försök till nästa gång. Den är stor vill jag lova. I vägen överallt och hela tiden. Skroten har dessutom börjat med att puta med lite olika kroppsdelar, oftast huvudet, så magen ser alldeles skev ut. Den verkar ha det trångt där innen nu och vi är inte alltid överrens om när det är lägligt att sparkas, men det är jättehärligt att känna den röra sig där inne. Det blir liksom lite mer verkligt då.
I morgon är det dags för ett ultraljud till och det skall bli kul att få se den lille skrotungen igen. Hoppas inte att det avslöjas vad det är för sort bara...jag vill bli överraskad. Daniel och mamma tror att det blir en liten kille, men mormor och jag är övertygade om att det är en tös som sparkas. Det ska bli spännande och se vem som har rätt... ;)
I förra veckan gav vi oss ut på skötbordsjakt. Det gick inget vidare till en början. För att ha ett så "stort" badrum så har vi inte plats för en skötbordsmöbel...det är helt enkelt inte så välplanerat rum. Detta gjorde att vi var ute efter ett som man kan sätta på badkaret. Uppenbarligen inte helt lätt att hitta ett stabilt sådant. Vi gav upp denna tanke ganska fort där inne i affären och bestämde oss för att titta lite på Internet. BINGO! Vi hittade tillslut ett som passar ganska bra på vårt badkar...så nu är vi med både vagn och skötbord...bara babyskydd och säng som saknas så är vi snart redo för att dendär lilla godingen skall kika ut.
Nåja, vi behöver väl köpa lite kläder också. Jag tycker att det är lite läskigt att handla småkläder och Daniel tycker nog att det är läskigt att handla kläder i allmänhet, så vi har liksom inte kommit oss för det än. Jag har kikat mycket men inte haldlat. Som tur är så har vänner och grannar hjälpt oss på traven.
Redan i sommras fick vi jättehärliga små söta kläder från finaste grannarna på sommarstället. Dessutom fick vi en bok med godnattvisor. Det bästa är att det finns med en cd-skiva med inspelningar av visorna så bebisen slipper höra vår skönsång. ;)
Förra helgen var vi i Alafors och Pernilla kunde inte hålla sig så vi fick lite presenter av henne med. Hon var i USA i sommras och tydligen så kostar bebiskläder ingenting där. Dock är det ännu värre med indelning av tjej- och killkläder där så hon hade haft lite bekymmer med att hitta ngt till vår skrot.
Vi tackar och bockar för de fina grejerna!
Vi har även varit runt och letat efter en kaffemaskin eftersom vår andra har gått och lagt sig för ett bra tag sedan. Det blev en Nespressomaskin och jag har, till min stora glädje, kommit på att koffeinfritt kaffe går alldeles utmärkt att dricka. Så nu väntar jag bara på kapsel-leveransen senare i veckan. Göttans!!
Det blev en mjölkvispare också. Tack Sara för tipset!
I morgon är det som sagt dags för ultraljud igen och sedan skall jag baka bröd till kick-offen på pappas företag. På kvällen kommer fina Mia och Henke och käkar middag. Det skall bli mysigt. Kanske orkar jag städa lite...men det vet man aldrig. Helena, Sara och Daniel var så vänliga och delade generöst med sig av sina förkylningar så jag har varit helkass sen söndagskvällen. Nu börjat det bli bättre och energin kanske kommer tillbaka snart.
På fredag är det kick-off på Fillflex och på lördag är det surströmming i Härskogen. Äntligen en helg som inte består i att rensa ut garderober och bokhyllor. Är innerligt trött på det nu. Men vi har lyckats rikigt bra om jag får säga det själv och snart kan vi bära ut hyllor och pianot och möblera om så att vi får plats alla tre här hemma. Spännande tider!
Många kramar till alla godingar...
-Anna
Nu är det dags igen
Till och med jag tycker att det börjar bli dags för lite uppdateringar här. Det har varit fullt upp sen sist…och för enkelhetens skull börjar jag från början.
26/7
Vi lämnade ett soligt Orust för att åka till IKEA och se vad som kan tänkas behöva inhandlas. Vi kom hem med en gosedjursmus för 9 :-. Daniel var mycket stolt över att han lyckades lura mig att inte köpa alla söta barngrejer på det stora varuhuset. Sedan bar det av till barnmorskan. Allt verkade bra och det gick till och med alldeles strålande att ta blodprov (om man bortser från att jag hade jätteont efteråt och blåmärket var fem centimeter långt och varade i två veckor…). Magen var 25 cm och mitt blodtryck var 100/60 – tänk att få ha så högt blodtryck… ;). Vi fick lyssna på barnets hjärtljud också – mysigt. Det låg på 130.
Därefter bar det av till centralstationen för att hämta upp Cicci och Lukas. De fick inte se så mycket av Göteborg denna dag för vi tog med dem ut till Orust och där var vi i ett par dagar och bara hade det bra. Den 28:e åkte de in och gjorde Göteborg osäkert på egen hand. Det var mysigt att få ses en lite längre stund. Tack för det!!
31/7
Första fikapausen - utanför garaget i masthugget. Det är tur att jag inte kräver mycket mat nu för tiden... ;)
Fint folk kommer inte bara sent, utan packar ihop presenterna sent också ;)
Vi hittade ett jättemysigt ställe att ta en lite pause och bensträckare på.
På lördagsmorgonen bar det av till Sundsvall för ett besök hos Sara, Rasmus, Hugo och Edvin. Vi startade tidigt och kom fram sent. Det var en lång utflykt…elva timmar tog det oss. Det är tur att vi gillar att åka bil!! Väl framme fick vi ett mysigt välkomnande i form av goa kramar och scones. Vi fick den stora äran att sova i lekrummet och det passade mig utmärkt. Det var mysigt att sova bland alla verktyg och legobitar.
Söndagsmorgonen startade med kramp i vaden. Lagom kul. Tur att Daniel är en så bra massör. En stund senare fick vi träffa Hugo, som vi inte har sett på jättelänge. Det var kul. Han var full av upptåg och ville gärna visa alla sina leksaker på en gång. Roligast var nog ändå bilen Roary – med vinnande stil. Redan kvällen innan hade Edvin gjort entré i våra liv och han var ett strålande charmtroll!
God frukost blev det och därefter en promenad till Norra berget. Där fikade vi och lekte på den fina lekplatsen. Det fanns lite djur på området och fåren såg jättemysiga ut. Två kor hade lyckats smita så det var en förmiddag med äventyr på hög nivå med läskiga rutschkanor och skenande kor. På kvällen serverades en utsökt middag som jag fastnade för och rätten är numera en favorit! Tack för receptet – det har redan använts flitigt!!
Måndagen spenderade vi först med att leta drakar på stadens gator och husväggar. Spännande! Efter en fika bar det av hemåt igen och resten av dagen spenderade vi i solen och bara njöt av livet!
3/8
Morgonen startade ganska tidigt eftersom det var dags för mamma Sara att åka till jobbet och goa Hugo att gå till förskolan. Rasmus och Edvin vinkade av oss när vi, en stund senare, lämnade Sundsvall för denhär gången. Det var en jättetrevlig vistelse och vi kommer gärna tillbaka!
Nu var det Stockholm som var nästa anhalt på vår turné och vi träffade Helena för att få nyckel så vi kunde komma upp och ta det lite lugnt i deras lägenhet en lite stund. Skönt efter att ha suttit ett tag i bil igen. Vi kikade på ”Patrik 1,5” och hann med nästan hela innan Helena och Erik kom hem och det blev dags för middagsbestyren. Dundergod middag blev det och vi satt och pratade och tittade på Eriks nya fina 3D-TV. Imponerande att spela spel på!! Kul.
4/8
Vad det dags att lämna Erik och Helena för att besöka Cicci och Lukas i deras nya lägenhet. Vi passade på att kombinera ”grattis-till-nya-lägenheten”-presenten med ”grattis-till-förlovningen”-presenten. Det kändes skönt. Annars tycker jag det är lite klurigt att hitta på vad man kan ge som passar allt och alla. Vi fick en jättehärlig lunch och avslutade vår korta Stockholmsvistelse med en supermysig fika! Vi tackar och bockar.
Nästa stopp var Norrköping och vi käkade middag med Daniels mamma och hennes man på sommarstället på kvällen. Det blev grillat och mycket gott.
5/8
Denna strålande torsdag var det utflykt till Gryts skärgård som var på agendan. Jättehärlig dag som började med ett besök i Daniels mormors och morfars trädgård. Det var jättehärligt att få se var Daniel har spenderat sin barndoms somrar. Ett jättehärligt ställe som låg precis vid vattnet. När vi kikat klart på alla hemliga platser där kanoner och kojor legat blev det dags för lunch. Jättegott och mysigt! Tack för det!! Därefter bar det av tillbaka till Norrköping och vi fikade hos Daniels Mormor och Morfar. Goda bullar tillsammans med roliga bilder från när Daniel var liten kändes som en underbar avslutning på en jättefin dag!
Kapten Daniel står på sitt stora skepp och spanar efter fienden...härliga barndomsminnen...
Lunchpause i solen
Härliga Berit och Rolf! Tack för en jättefin dag!
Fredagen spenderade vi i lugn och ro med lite film och god mat och på kvällen träffade vi Johan och Sofi. Vi åt lite mat på ett mycket trevlig och mysigt ställe och avslutade det hela med god glass hemma hos dem. Goa sommardagar!!
7/8
Sista dagen på vår Sverigeturné och den började med besök hos Daniels pappa där även Karolin och småbröderna Mikael och Niklas var. Jonny och Carolin kom också förbi en sväng. Vi fikade och sedan lagade vi lunch – spagetti med köttfärssås. Härligt!! Svärfars kök fick betjäna färg. Storkok till åtta personer tillhör inte vardagen, men det gick alldeles strålande! Tack för en bra förmiddag!
Med lite musik i bakgrunden hade vi en fin förmiddag. Alltid lika mysigt när Jonny spelar.
Fina Carolin njöt nog också av musiken, men hon är kanske van...
Svärfar i egen hög person. 
Buskillarna fastnade tillslut på bild. Kul att få busa lite med dem. 
Storkocken i full fart att bryna köttfärs. Supergott blev det! Tack för maten godingen!
Nu var det bara fyra timmars resväg kvar och jag kände mig lite mör och längtade mycket efter min säng. Det är alltid trevligt att vara på besök hos människor man tycker om, men det är alltid gott att få komma hem till sin egen säng när man har varit borta ett tag.
Vecka 32 – 33
Daniel började jobba igen och jag började mitt nya liv som ”hemmafru”. Sådär inspirerande. Jag sökte lite jobb och fick bra respons, men de var inte helt taggade när jag sa att jag skulle gå på mammaledighet i slutet av oktober/början av november. Nåja, det känns ganska skönt att inte behöva fundera så mycket och jag har många att fika med så jag har fullt upp ;)
Storfiskaren Nygren drar upp middagsmaten! En mysig helg i Härskogen.
20/8
Helena och Erik kom på besök. Trevligt hade vi! Vi åt kräftor på lördagen och det var ett äventyr. Havskräftor vs signalkräftor. Jag vet inte om det var en tävling och behövde någon vinnare…men det är lite roligt att tjafsa lite ibland.
Mycket tjafs blev det. Alltid lika kul! Tack för en go helg och den fina presenten. Den är fortfarande helt intakt och det kommer att göra ont i mitt hjärta den dagen mitt löfte om att använda grejerna måste infrias, men jag får helt enkelt inse att man inte både kan ha och äta kakan samtidigt – jag får njuta av den än så länge i alla fall!!
Förra veckan var fullt upp med både pyssel och utrensning av papper. En jättetrevlig fika med Johanna hann jag med. Daniel passade på att fylla år och jag hade gett bort alla bra idéer på födelsedagspresenter – typiskt. Han fick presentkort på en bok av mig. Lite kontraproduktivt kan man tycka med tanke på att vi, i lördags, spenderade hela dagen med att rensa ut våra bokhyllor. Böckerna står än så länge säkra, men nu till helgen ryker för hoppnings vis en hel del och då är det kanske inte helt hundra att det finns en ny att inhandla i höst…nåja, har man ingen fantasi så har man inte.
Det blev inte så stort firande på själva födelsedagen, men igår, söndag, så firade vi både Daniel och min Morfar med god mat och sång. Min cheesecake blev uppskattad och det blev massor över så min plan är att gå och frossa av både middags- och efterrättsresterna nu.
Ha en go dag så skall jag hämta tvätt och sedan bege mig till barnmorskan för ett nytt besök.
-Anna
Sommar och sol
Det blir inte så mycket skrivet här för jag har fullt upp med att vara ledig och ha det bra tillsammans med Daniel. Men nu känns det som att det är dags att uppdatera lite.
Förra veckan var det mycket fram och tillbaka som gällde. Liseberg med Blomman och Anna och så träffade vi Linda som vi arbetade tillsammans med i St:Anna. Det var jättemysigt att träffa henne igen och vi hade en härlig kväll i Delsjön med grill och annat gott. Tack för en mysig eftermiddag!! Det måste vi göra om igen snart.
Jag skall också passa på att tacka för min födelsedagspresent! Winnerbäck i Trädgårdsföreningen. Jag har sett honom på andra ställen...och jag måste säga att göteborgspubliken är något speciellt. I år körde Daniel och jag en ny variant och pick-nickade längst bak istället för att trängas längst fram. Det var jättemysigt!! Tack, tack igen!!
Denna veckan har vi spenderat på Orust och bara tagit det lugnt. Det har varit skönt. Lite kass väder ibland, men annars har det varit strålande. I tisdags var vi i Grundsund och kikade till Hannas i hamnen och Pelles rökeri. Det var like mysigt som vanligt. Jag känner mig dock lite klumpig i båten. Har liksom något som är i vägen när jag lite "smigigt" skall förflytta mig...nåja...
Det hindrade mig inte från att följa med ut igår igen. Vi körde runt i strömmarna och fikade på Bassholmen. Det var en jättemysig dag som avslutades med supergod rödspätta med en hel massa goda tillbehör. Härlig dag!
För två veckorsedan startade det spännande projektet barnvagn. Jag trodde att jag skulle gå under i djungeln av modeller och färger och olika vaianter på handtag och hjul...men tillslut kom vi fram till vilken vagn vi skulle kunna tänka oss. Vi hade fått en hel massa hjälp från kusinen och hans fru som tipsade om bra saker att tänka på innan vi gick in i affären. Många bra råd fick vi och med hjälp av dessa hittade vi tillslut en modell som passade perfekt.
Härligt. Nu kan jag slappna av igen och bara vara en stund till innan jag skall ta mig in på IKEA och barnavdelningen. Då kommer nog min hysteri tillbaka, men än så länge så njuter jag av sol och hav.
Vi har fortfarande inte fått någon bra rutin på att ta bilder på den ständigt växande magen. Men här är en pinfärsk i alla fall.
V 24+1
Bebisen sparkas och har sig för fullt och verkar väl trivas ganska bra tror jag. I alla fall säger han/hon inte så mycket så länge det serveras mat var fjärde timme... ;)
Nu skall jag ut i solen och hjälpa till och klippa/kratta gräs. Bra att röra på sig. Jag hoppas att krampen i höger ben släpper snart också. Det är ingen höjdare dethär med kramp. Vi skippar det snart hoppas jag...
Kramkram
-Anna
Förra veckan var det mycket fram och tillbaka som gällde. Liseberg med Blomman och Anna och så träffade vi Linda som vi arbetade tillsammans med i St:Anna. Det var jättemysigt att träffa henne igen och vi hade en härlig kväll i Delsjön med grill och annat gott. Tack för en mysig eftermiddag!! Det måste vi göra om igen snart.
Jag skall också passa på att tacka för min födelsedagspresent! Winnerbäck i Trädgårdsföreningen. Jag har sett honom på andra ställen...och jag måste säga att göteborgspubliken är något speciellt. I år körde Daniel och jag en ny variant och pick-nickade längst bak istället för att trängas längst fram. Det var jättemysigt!! Tack, tack igen!!
Denna veckan har vi spenderat på Orust och bara tagit det lugnt. Det har varit skönt. Lite kass väder ibland, men annars har det varit strålande. I tisdags var vi i Grundsund och kikade till Hannas i hamnen och Pelles rökeri. Det var like mysigt som vanligt. Jag känner mig dock lite klumpig i båten. Har liksom något som är i vägen när jag lite "smigigt" skall förflytta mig...nåja...
Det hindrade mig inte från att följa med ut igår igen. Vi körde runt i strömmarna och fikade på Bassholmen. Det var en jättemysig dag som avslutades med supergod rödspätta med en hel massa goda tillbehör. Härlig dag!
För två veckorsedan startade det spännande projektet barnvagn. Jag trodde att jag skulle gå under i djungeln av modeller och färger och olika vaianter på handtag och hjul...men tillslut kom vi fram till vilken vagn vi skulle kunna tänka oss. Vi hade fått en hel massa hjälp från kusinen och hans fru som tipsade om bra saker att tänka på innan vi gick in i affären. Många bra råd fick vi och med hjälp av dessa hittade vi tillslut en modell som passade perfekt.
Härligt. Nu kan jag slappna av igen och bara vara en stund till innan jag skall ta mig in på IKEA och barnavdelningen. Då kommer nog min hysteri tillbaka, men än så länge så njuter jag av sol och hav.
Vi har fortfarande inte fått någon bra rutin på att ta bilder på den ständigt växande magen. Men här är en pinfärsk i alla fall.
V 24+1
Bebisen sparkas och har sig för fullt och verkar väl trivas ganska bra tror jag. I alla fall säger han/hon inte så mycket så länge det serveras mat var fjärde timme... ;)
Nu skall jag ut i solen och hjälpa till och klippa/kratta gräs. Bra att röra på sig. Jag hoppas att krampen i höger ben släpper snart också. Det är ingen höjdare dethär med kramp. Vi skippar det snart hoppas jag...
Kramkram
-Anna
Trots att solen skiner...
...så kommer lite bilder från midsommar bland annat. Det var en härlig dag och jag hade mycket trevligt. Tack för en fin helg alla goa människor. Nästa år hoppas jag slippa taggiga fiskar i syrrans händer dock.
Johan i egen hög person. Tro det eller ej, men det blev en midsommarstång tillslut som vi dansade kring på eftermiddagen. Jag tror kanske att vi måste träna på lite fler sånger nästa gång ;)
Det blåste en hel del, men flaggan och flaggspelet skulle upp! Fint!
Jonny och Carolin i full fart med att plocka blommor och löv till midsommarstången...Tur att mamma inte hade snaggat portalen innan midsommar i år...hon ville kanske inte ha en favorit i repris från förra året... ;)
Tillslut blev det mat. Jättegott!! Det blåste lite mycket, men vi klarade oss i midsommarfina kläder till kl fem tror jag. Sen blev det varmare varianter som åkte på.
Det var inte bara dans som gällde. Kubb och boule var också en aktivitet som sysselsatte många länge...Jag var nöjd med att titta på och njuta av en god alkoholfri öl.
***
Vi är inte så bra på att ta bilder på dendär magen, och jag vet inte om det händer så mycket längre. Men här är i alla fall en bild från förra veckan.
V 21+3
Min fina goding! Skönt att du också är ledig ett tag nu!!
Johan i egen hög person. Tro det eller ej, men det blev en midsommarstång tillslut som vi dansade kring på eftermiddagen. Jag tror kanske att vi måste träna på lite fler sånger nästa gång ;)
Det blåste en hel del, men flaggan och flaggspelet skulle upp! Fint!
Jonny och Carolin i full fart med att plocka blommor och löv till midsommarstången...Tur att mamma inte hade snaggat portalen innan midsommar i år...hon ville kanske inte ha en favorit i repris från förra året... ;)
Tillslut blev det mat. Jättegott!! Det blåste lite mycket, men vi klarade oss i midsommarfina kläder till kl fem tror jag. Sen blev det varmare varianter som åkte på.
Det var inte bara dans som gällde. Kubb och boule var också en aktivitet som sysselsatte många länge...Jag var nöjd med att titta på och njuta av en god alkoholfri öl.
***
Vi är inte så bra på att ta bilder på dendär magen, och jag vet inte om det händer så mycket längre. Men här är i alla fall en bild från förra veckan.
V 21+3
Min fina goding! Skönt att du också är ledig ett tag nu!!
Min optiker och jag...
...är överens: Jag ser inte med mina linser. Det är dock lite segt att jag får nya provlinser om tre veckor...hur skall jag nu kunna ha solisar på mig?? Mycket märkligt. Nåja...det är i alla fall tur att vi är av samma åsikt. Det hade blivit lite underligt om han ansåg att jag såg och jag upplever hela världen som en utsmetad färgglad massa...
Idag har jag, förutom optikerbesöket, varit och lånat toaletten på Carolins jobb. Det tog bara ca fyra timmar. Skönt att få prata bort en liten stund. Men det var med knapp nöd vi hörde varandra. De försökte nämligen förstöra vår hörsel med borrljud några våningar upp...men det var i alla fall trevligt att träffa Carolin lite.
Nu väntar jag på att Daniel skall sluta jobba så att vi kan åka till härliga Mia och Henke och käka middag. Planen var att grilla på deras altan, men vädret hade visst inte samma åsikter om det som vi hade. Varför regnar det? Jag begriper inte det alls faktiskt.
Sist men inte minst...lite bebissnack...
Galningen där inne försöker sparka sig ut genom magen. Än så länge så har han eller hon inte lyckats, men snart undrar jag om inte det kommer komma ut en liten hand eller fot...Blir lite nervös när jag tänker på att den där godingen skall växa och bli starkare i fyra månader till...hur skall detta sluta. Synd är dock att inte Daniel får känna så ofta. Knubbisen verkar bli lugn av hans händer...det är bra, men lite trist. Besöket hos barnmorskan gick bra och vi fick höra lite hjärtljud. Det var spännande! Annars verkade allt vara som det skall och vi skall tillbaka dit om två veckor igen. Idag är jag i v. 22+1 och magen växer och är allt mer i vägen för var dag...som det ska tror jag. :)
I morgon är det dags för Daniel och mig att ge oss ut i barnvagnsdjungeln. Jag vet inte om jag ser fram emot det...lite skräckblandad förtjusning kanske. Men det reder väl ut sig. Jag vet i alla fall vad jag vill ha...en som går att rulla... ;)
Det kommer kanske lite bilder snart. Men med tanke på att jag spenderar mestadelen av tiden på Orust nu så är jag inte helt motiverad att sitta vid datorn. Vi får väl se om det blir dåligt väder...då kanske.
Ha en go dag!
-Anna
